Per Höjholt (1928-2004) är en av efterkrigstidens viktigaste och bästa danska författare. Inte central i betydelsen att han satt på piedestal, snarare som genreöverskridare och vägröjare för ett både mera medvetet och okonstlat förhållande till språket och litteraturen. Om det finns någon motsvarighet i Sverige så är det Erik Beckman.
Bägge var folkliga och bondkomiska, glada i uppläsningar och show, samtidigt som de snarare blev författarnas författare än de stora skarornas.
Till varje enskild läsares fromma utkommer nu i Catharina Gripenbergs översättning "Fyra ägg, 60-talsdikter i urval". Det är fräsig poesi, hög och låg, direkt från språklabbet och världen där utanför.
Och en ovärderlig påminnelse om hur estetiskt öppet detta decennium faktiskt kunde vara.