Hur förhåller det sig med den saken egentligen, undrar hon. Att båda formerna lever i högsta välmåga kan man lätt konstatera. Samma sak gäller vet i fan och vete fan, och även andra uttryck.
Det varierande bruket till trots: den korrekta formen är – precis som brevskrivaren har trott – vete tusan.
Vete är nämligen en gammal verbform som kallas presens konjunktiv. Den är i dag mycket ovanlig och antagligen ofta inte igenkänd – därför är missuppfattningen inte så oväntad. Särskilt inte som uttalet kan ligga ganska nära vet i tusan.
Den här verbformen uttrycker en önskan, vädjan eller tro om att något förhåller sig på ett visst sätt.
Man möter det här uttryckssättet i det religiösa språket: "Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig... " som det heter i välsignelsen.
Formen finns också i uttrycket vare sig. Det är med andra ord ett uttryck utan negation. I dag möter man ofta formuleringar som "Han gillar vare sig kaffe eller te" där det borde heta "Han gillar varken kaffe eller te". Eller "Han gillar inte vare sig kaffe eller te."
Men i det fallet har språkvården i stort sett gett upp kampen och det är nog ganska fritt fram för båda varianterna.