Det är en ynnest att få läsa honom. En källa till försiktig visdom, skriver Jan Karlsson om islänningen Gudbergur Bergssons nya roman.
ny bok
Gudbergur Bergsson:
Far och mor och barndomens magi
Översättning: Inge Knutsson
Atlantis
Levnadsroman är den officiella genrebeteckningen på Gudbergur Bergssons "Far och mor och barndomens magi". Författaren talar själv om "en romanbiografi" och i Bonniers författarlexikon kallas verket, i isländskt original 1997, för fiktiv självbiografi.
Oavsett epitet är framställningen (själv)biografisk, samtidigt som stoffet aldrig gör anspråk på att återge en dokumenterad, objektiv sanning. Bergsson är romandiktare, inte historiker, och minnesarbetet över föräldrarna och generationerna före dem befinner sig i en suverän ficka mellan släktkrönikan och -- sagan.
Medelst skarpskurna porträtt och exakta detaljer framskrivs människorna och deras vardagsvillkor. Fattigdomen, husbygget, kroppsarbetet. Öns skiftande natur. Passionerna och konflikterna. Men den kärva realismen står i konstant förbindelse med reflexionen och resonemanget. Diktningen är Bergssons "enda fädernesland" och den digra boken, 360 tättryckta sidor, söker till inte ringa del förstå orsakerna till författarens val och värv.
Han framstår som en utbrytare, tidigt medveten om hemtraktens stagnation och brist på bildning, vyer. "Jag kände att jag var tvungen att revoltera mot mina föräldrar, redan i ungdomen, eftersom de ville påtvinga mig behovet att fogligt smälta samman med andra."
Vad som bland annat gör Gudbergur Bergsson (f 1932) till Islands främsta författare -- och en av Nordens -- är dock nedtoningen av all den romantik som brukar omgärda rebellen. Han fattar hur begränsade förutsättningarna för utveckling var i uppväxtmiljön, men avvisar inte föräldrarnas arv och omständigheter, utan bejakar snarare deras unika värden, personligheter.
I denna egenartade romanform förenas den intellektuella och essäistiska hållningen med ett ogarderat intresse för verktygslådan och knappburken, för snickeri och fiske, dagsverken och byxsömnad. För överlevnaden. Och för alla dessa livets faktorer och sprickor som inte ens hos de flitiga och tjänande, alltså de fattiga, till fullo kan sammankopplas med de materiella orsakerna. Själen har minst ett ord med i laget, liksom kärleken, grälen, döden.
Det är tidlös romankonst: gestaltad levnad. Bergsson skänker tanke och form åt ett harvande som på ytan ingen omväxling känner för-utom årstidernas. En ynnest är det att få läsa honom i Inge Knutssons briljanta översättning. En källa till försiktig visdom.