ROMAN
Ingemar E L Göransson
I skuggan vilar mörkret
Ord & Kulturs förlag
"Vi lever i ett skitsamhälle". Orden tillhör en av Ingemar E L Göranssons romanfigurer. Hon är sjukskriven undersköterska med förbrukad rygg. Försäkringskassan kräver att hon ska arbeta. Arbetsförmedlingen säger att inga jobb finns åt henne. Själv söker hon efter den pappa hon aldrig fick träffa under sin uppväxt. Det gör också en avlägsen släkting, direktör Palmgren, men av helt andra orsaker.
Ingemar E L Göransson har i tidigare debattböcker och reportage kritiserat den politik som han anser bär skulden till ett socialt nedrustat Sverige. När han åter tar sig an samma tema gör han det i romanform. Eller som han själv uttrycker det; ”En kriminell roman om en kriminell tid”.
Resultat är en stark roman om trasiga människor och hänsynslösa förtryckare i ett hjärtlöst samhälle. Den moderna socialdemokratin och den borgliga regeringen har svikit det gamla folkhemmets ideal av solidaritet och jämlikhet. När Göranssons politiska budskap finner sin plats i denna berättelse sker det med patos och närgångna frågor till läsaren. Den bästa av världar eller ett skitsamhälle?
Ingemar E L Göransson är Linköpingsförfattare. Stora delar av romanen utspelar sig också i Linköping bland välkända signum; Frimis, Katedralskolan och Östgöta Correspondenten. Privatutredaren L-J Västby får i uppdrag att söka spåren efter den försvunne. Lever pappan eller är han död? Uppdragsgivaren visar sig dock ha dunkla motiv och bit för bit dras L-J Västby in i en härva av tragiska livsöden, brott och mord. Som om han inte redan visste det upptäcker han ett korrumperat samhälle där kapitalet styr och den utsatta människan får betala. L-J både mognar och resignerar med drag av en modern Robin Hood.
Ingemar E L Göransson skriver engagerat. Trots den tunga samhällsanalysen sviker aldrig spänning och tempo. Romanen är också en insiktsfull studie av skammens smärtfyllda och tragiska konsekvenser. Göranssons författarskap har många gemensamma drag med den österrikiske författaren Johannes Mario Simmel, som också kombinerade underhållningslitteratur med samhällskritik. Språket är stilfullt med fina ord från folkhemmets tid. Det märks i vilken tid författarens hjärta hör hemma. Här och var finns meningar som är i olag. Det fattas en sista korrekturläsning. Men jag tolkar det som att författaren haft bråttom att nå sin publik och det må vara förlåtligt så.
Själv är jag tagen av berättelsen och inte oberörd av författarens analys av samhället.
Bör absolut läsas.