Enligt gammal folktradition i Mellansverige skulle vi just i dag vara i slutet av en period med stor risk för så kallade järnnätter, det vill säga plötsliga frostnätter under våren eller försommaren. Nätterna mellan 13 och 18 juni har ansetts som särskilt utsatta, liksom även natten till den 2 juni. I Norrland finns andra datum som har betraktats som ovanligt frostbenägna.
Det finns dock inget stöd för att frostnätter är mer sannolika vissa specifika datum. Men att de förekommer är väl känt bland odlare som riskerar att drabbas av skador på växtligheten.
Varför heter det då järnnätter, kan man undra.
Fenomenet förekommer också i andra länder, och den vanliga teorin är att det svenska uttrycket kommer från Tyskland, men har förvrängts på vägen. I den tyska bondepraktikan talar man nämligen om Eismänner, ismän. Det var helgon vars bemärkelsedagar inföll under en period i mitten av maj – vid datum som kom att förknippas med frostnätter.
I en översättning till svenska skulle då tyskans Eis (is) ha blandats samman med Eisen (järn) och därifrån skulle vårt uttryck järnnätter komma.
En annan teori, mindre vanlig som det verkar, är att ordet järn går tillbaka på ett fornnordiskt ord, hjarn, med betydelsen "hårdfrusen snö eller jord".
Att man ibland möter den felaktiga formen "järnätter" är inte så underligt, eftersom järtecken syftar på ett naturfenomen som anses förebåda någonting viktigt. En koppling till järnnätter väl inte alldeles långsökt.