Jayne Anne Phillips: Lark & Termite

Redan med sin debutbok i den s k dirty realism-genren, novellsamlingen "Svarta biljetter" (på svenska 1981), blev amerikanska Jayne Anne Phillips internationellt uppmärksammad av såväl läsare som kritiker. Inte minst tycks hon ha en trogen läsekrets i Sverige, fast det bara kommit en novellsamling och tre romaner mellan debuten och den nyöversatta "Lark & Termite", som gavs ut i USA förra året.

Amerikanska författare har flera moderna krig, utkämpade på andra kontinenter, att förhålla sig till. Jayne Anne Phillips lät "Maskindrömmar" (1985) utspela sig i Vietnamkrigets skugga, i sin nya roman är det Koreakrigets långsiktiga verkningar hon gestaltar via ett syskonpar i West Virginia och de intrikata relationerna mellan människorna omkring dem.

Två tidsutsnitt: juli 1950 då korpral Robert Leavitt ligger och dör i tunneln vid No Gun Ri i norra Sydkorea - av misstag skjuten av sina egna -- och fyra julidagar 1959 i småstaden där hans nioårige son Termite, svårt funktionshindrad, växer upp tillsammans med sin äldre halvsyster Lark och deras moster Nonie.

Nonie arbetar hos Charlie på hans lunchrestaurang och Lark har tidvis ensam tagit hand om Termite sen han var liten. Deras mor Lola, skör och oberäknelig, överlät dem i tur och ordning till sin barnlösa syster.

Jayne Anne Phillips är, som framgår av ett av de motton hon valt, inspirerad av Faulkners "Stormen och vreden" (originaltitel: As I lay dying), inte minst romantekniskt.

Hon använder sig av fyra berättarperspektiv, men de utvecklas knappast till fyra olika synvinklar. När t ex Nonie - som så att säga har en del av facit -- ska föra berättandet vidare blir det oftast bara en upprepning av något tidigare relaterat plus en redogörelse för olika bitar ur hennes förflutna.

Sin styrka visar Phillips bäst i Leavitt- och Termite-avsnitten. Med enastående inlevelse och intuitiv sinnesskärpa förmedlar hon Termites sätt att uppfatta världen. Han kan inte gå och inte tala men kommunicerar, "säger", genom ljud. Och Larks kärlek till brodern är så stark att hon förstår honom.

Phillips har ett angeläget syfte och en ovanlig förmåga att översätta känslor till bilder. Men trots att "Lark & Termite" på många sätt är gripande anser jag inte att den är riktigt konstnärligt övertygande. Korresponderande detaljer och situationer blir sökta, och mot slutet känns romanen dramatiserad i överkant och alltför eftersträvat gåtfull.