När den kanadensiska journalisten och aktivisten Naomi Klein gav ut sin bok "No logo" för sju år sedan var det en i annan värld. Antiglobaliseringsrörelsen hade gått ut på gatorna i Seattle och slagits för en rättvis framtid och vi var många som yrvaket undrade var den rörelsen egentligen kom ifrån och hur stor den var.
"No logo" kom i precis rätt tid och var en sån där bok som hade fingret på tidens puls. När Göteborgskravallerna sedan brakade loss visste vi mer om vad det handlade om och många som hade rest till Göteborg för att protestera mot toppmöte bakom låsta dörrar kunde sin Klein utan och innan. Rörelsen för en solidarisk globalisering utan sweatshops och barnarbete växte sig allt starkare och Naomi Klein var dess viktigaste förkunnare
Men så förändrades allt den 11 september 2001. Kriget mot terrorismen inleddes och världen delades i ett tydliga "vi" och "dem", argumenten blev sådär farligt förenklade som i de värsta mardrömmarna.
Det som satts i rörelse i Seattle glömdes bort när det plötsligt handlade om att stänga gränser och jaga terrorister. Ingen hade längre lust att prata om massdemonstrationer och gatstenar i Göteborg, när ett fullskaligt globalt krig mot terrorismen var i antågande.
Samtidigt följde Naomi Klein sin journalistiska näsa och gick från vardagsnära gatuskildringar upp till den makronivå där nationalekonomiska teorier blir realpolitik. Hon hittade det cyniska maktspel som låg bakom såväl den utsugande globaliseringen som kriget mot terrorismen, ett krig som vid det här laget lett till invasioner av stater som Afghanistan och Irak.
Och det är här som 580 sidor "Chockdoktrinen" tar sin början.
Det är ingen slump, hävdar Klein, att kapitalstarka, profithungriga nyliberaler gärna ser en värld i kris och chock. Chocken är nämligen den enklaste vägen till avregleringar och avskaffande av statligt ägande. Vilka medborgare börjare diskutera utförsäljning av statens tillgångar när man inte har mat hemma på bordet?
Från Pinochets kupp i Chile 1973, via ett befriat Sydafrika och ett Östeuropa efter murens fall till invasionen av Irak för snart fem år sedan följer Naomi Klein den nyliberala stormvind som gjort världens rika så mycket rikare och de fattiga allt desperatare. Hon hittar de skyldiga till denna utveckling i Chicago där ekonomiprofessor Milton Friedman bildat skola och i Washington där konsensus länge rått mellan presidenter, frihandelsorganisationer och världsbanken.
"Chockdoktrinen" är en bok med mycket hårda pärmar. Inte lika direkt i samklang med tiden som "No logo", i stället mal den målmedvetet genom 35 år av ekonomisk politik på väl valda platser där chockdoktrinen tillämpats.
Det är researchdriven journalistik av yppersta klass som tar god tid på sig att visa sina poänger. Ibland lite för god tid. Naomi Klein blir egentligen inte ett dugg tydligare bara för att hon tar nästan 600 sidor på sig. Men visst, världsutvecklingen framstår så mycket mer skrämmande när den blottläggs in i minsta detalj.