Vendela Fredricson:
Landar
Modernista
Det glittriga omslaget med en rökande Rita Hayworth ger Vendela Fredricsons prosalyriska debutbok ett intryck av glamour och lättsinne. Och lättsinnig kan även handlingen verka till en början.
Men den historia som formas i "Landar" är allt annat än detta. Den här kärlekshistorien vill någonting annat. Den vill med logiska matematiska metoder förklara det oförklarliga i kärleksrelationer.
Med ett vackert poetiskt språk skildrar Fredricson inte bara det svåra i att släppa in nya människor i ens liv, utan även förmågan att släppa in deras förflutna.
Klara, Siggi, Leo Emanuel och Liljeflickan är fyra personer utspridda på olika håll i världen men med anknytningar till varandra. Detta upptäcker Klara och ett "kvadratdrama" börjar utspela sig. Den hon älskar, älskar någon annan som i sin tur älskar en tredje. För att orka ta sig igenom den svåra situationen placerar hon alla i en geometrisk ekvation. Att systematisera känslor och leta efter mönster blir ett sätt för henne att hantera det ofrånkomliga.
Fredricsons bildrika språk, där naivitet och insiktsfullhet samsas, är helt lysande på sina håll och stapplande på andra. Men hon lyckas ändå hålla ett fast grepp om sin komplicerade berättelse.
Med textrader som "jag sa att bara en enda kyla var verklig och att det var havets, att det finns en kyla som är vassare, sa jag, överskuggande, att det kalla i hans hjärta är ingen verklig kyla", visar hon på en säker berättarförmåga.
Elnaz Baghlanian