Ken Follett: Mäktig krönika i gigantupplaga

"Giganternas fall" är en grandios roman. Tegelstenen - niohundra sidor - är bara första delen i Ken Folletts planerade trilogi om 1900-talets historia.

Mer precist: västerlandets världshistoria.

Första delen omfattar tiden 1911-1924, men handlar huvudsakligen om första världskriget och ryska revolutionen. I Folletts ögon en avgörande brytningstid mellan adelssamhällets (för)fall och demokratins uppsving, den brittiska arbetarklassens intåg på den politiska scenen, fackföreningar, suffragetter. Bästsäljande thrillersnickraren ("Nålens öga", 1978) som blev författare av historiska romaner ("Svärdet och spiran", 1989) har i "Giganternas fall" uppfunnit ett myllrande persongalleri i England, Wales, USA, Tyskland, Ryssland. Brittiska lorder, tyska grevar, rika amerikaner; fattiga gruvarbetare, hunsade tjänstekvinnor, ryska kriminella. Kort sagt, extrema motsatser. Högt och lågt, diktatoriskt och demokratiskt.

Till dessa fiktiva fogas verkliga, historiska gestalter. Brittiske kung George V, USA:s president Woodrow Wilson, Lenin och Trotskij, Kaiser Vilhelm II. Här skymtar också framtidens män, gissningsvis andra trilogidelens maktmän: Churchill, Stalin, Hitler.

Follett har skrivit en mäktig, ambitiös, smått vidunderlig krönika. Ordentligt underbyggd, faktaspäckad, miljömässigt detaljerad; särskilt vad gäller bokens brittiska delar. Follett är själv född i Wales och skildringen av walesiska gruvsamhället Ty Gwyn och syskonen Billy och Ethel, hör till romanens bästa.

Romanen har dock åtskilliga problem, just som roman. Det är mer illustrerad historia än en levande berättelse. Lite för många fiktiva gestalter träffar verklighetens kändisar i historiskt avgörande situationer. Dialogen är styltig. Persongestaltningen är tämligen tvådimensionell. De återkommande sexscenerna är i bästa fall generande.

Likväl är "Giganternas fall" underhållande och lärorik. Det är intressant, bitvis mycket spännande att på nära håll följa det historiska skeendet.

Den gamla thrillerförfattarens fina känsla för att tråckla ihop många olika spår är också imponerande. Folletts många läsare - förlagsreklamen glittrar med 120 miljoner sålda böcker - lär inte bli besvikna.

Författaren tillhör också den exklusiva skara bästsäljare som begåvas med simultanutgivning på diverse språk i en förstaupplaga på svindlande 1 miljon exemplar. För att hinna med har det krävts tre (!) svenska översättare.

Sådant gör att bästsäljare i dag blir allt större bästsäljare. En utveckling som sedan Dan Brown bara accelererat.

Kan det bli värre?

Dessvärre.

Rentav sannolikt.

ÖRJAN SAMUELSSON