På Galleri Vreta kloster visar Magnus Ringborg en utställning, kallad "Ögonblick av stillhet", med skulpturer i sten, brons och terracotta. Det är dels större skulpturer utställda utomhus och småskulptur, där bildhuggarens arbete med det hårda stenmaterialet ger de större skulpturerna både kraft och energi. Ringborg är en klassisk skulptör som månar om stenmaterialets skiftande ytor och som lockar fram det som Gunnar Ekelöf skrev om antikens stenhuggare:
Som insprängda halvädelstenar
i en levnadsstämnings strata super strata
dessa bergglittrande ögonblick
Med andra ord så söker Magnus Ringborg stenens reflekterande polerade ytor i kontrast till grova sprängda ytor eller marmorns gnistrande kristallisering. Det är i de större skulpturerna som denna utsökta materialbehandling kommer till sin rätt och ger dem en individuell karaktär. "Pojke i vatten", utförd i svart granit och diabas, låter vattenytans speglingar ge reslighet åt pojkkroppen och därmed en monumentalitet åt skulpturen.
I bronserna däremot blir formspråket mer framträdande och en del figurer i rörelse får mer ses som rörelsestudier än som färdiga verk.
Ringborg är inspirerad också av asiatisk skulptur och i bronsen "Quo vadis?" med en flicka med en mobil blir jämvikten och stillheten i kontrast till en häftig håruppsättning en dialog med indisk konst.
Ringborg som också är psykolog har studerat människans ansikte i en mängd små huvuden i olika material. Nyligen kom det ut en bok med Viveca Adelswärd som medförfattare "Människans ansikten", där hon ifrågasätter om man kan läsa ansikten och se känslor, karaktärer eller karikatyrer. Det är dessa frågor man ställer sig framför Magnus Ringborgs ansikten. Är det karaktärer eller karikatyrer? Det är sålunda en utställning som man inte undgår att bli berörd av.
Dikten av Gunnar Ekelöf heter "Elegi ( Vad livet och stunden gav) som finns i diktsamlingen "Om Hösten" från 1951.