Kontroversiell roman tvingade Farah i exil

Den tjugoåriga, somaliska kvinnan Ebla rymmer från sin nomadklan, den enda trygghet hon känner till.

Nuruddin Farah bröt totalt mot den somaliska traditionen genom att ta parti för en viljestark kvinna. Bild: REMO CASILLI

Nuruddin Farah bröt totalt mot den somaliska traditionen genom att ta parti för en viljestark kvinna. Bild: REMO CASILLI

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2008-12-10 00:00

Nuruddin Farah:

Adams revben

Översättning: Anita Theorell

Albert Bonniers förlag

Hennes familj består av en döende farfar och hon vägrar att bli bortgift med en gammal man, som hon inte ens har träffat. Hon vill inte säljas som en ko. Hon flyr till storstaden, möts av ständigt nya män som vill gifta sig med henne. Äga henne. Som en ko.

Romanen om Ebla, "Adams revben", är den somaliske, engelskspråkige författaren Nuruddin Farahs femte roman på svenska, men faktiskt hans debutroman från 1970. Som i ett slag gjorde honom berömd i den engelskspråkiga världen. Och hatad i hemlandet.

Bryter med det heliga

Att skriva om, och framför allt ta parti för en viljestark kvinna - mot den somaliska traditionen - var djupt kontroversiellt på 1970-talet. Och är det fortfarande på 2000-talet. Att tala om kvinnlig könsstympning och skildra vad det innebär i form av skärande ren smärta vid samlag istället för njutning - det är dessvärre lika angeläget i dag som i går.

"Adams revben" är en tämligen enkel och rättfram berättelse. Samtidigt oerhört effektiv och gradvis alltmer upprörande. Varifrån hämtar Ebla det förbluffande modet att bryta med alla heliga, det vill säga patriarkala och därmed kvinnoförnedrande, traditioner?

Stark och gripande

Farah formulerar inget svar utifrån Eblas bakgrund. I stället gestaltar han en hos alla - alltså också hos kvinnor - slumrande, likväl medfödd insikt om det egna jagets suveränitet, oavsett kultur och tradition.

Såtillvida tecknar Farah ett inte särskilt ovanligt existentiellt drama, men inramningen är desto mer unik. Stark och gripande. När man betänker att romanen publicerades för fyrtio år sedan, förstår man att Eblas mod också var författarens. Först i mitten av 90-talet, efter två decennier i exil, kunde Nuruddin Farah återvända till hemlandet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!