BRITTA JOHANSON arbetar med en kombination av broderi och inklistrade bilder, som filmstjärnor och bokmärken. Hon broderar ofta på papper. Ibland numera även på fotografier. Hon har utvecklat ett bildspråk med stor konstnärlig uttryckskraft som är mycket personligt.
Korsstygnen får in oss i kvinnovärlden, till en hantverkserfarenhet och tradition som är en naturlig del av de allra flesta kvinnors, men mycket få mäns, bildningsgång. Broderitekniken har, säkert mycket just därför, varit mycket sällan förekommande på konstsalongernas väggar.
Ett kors uppstår när två linjer möter varandra i rät vinkel. Denna enkla form har blivit en av vår västerländska kulturs mest symbolbärande former.
Effekten blir dubbel när hon i flera av sina verk utnyttjar korsstygn både som teknik och som en del av själva det konstnärliga innehållet.
Korset står förstås främst för kristendomen. Men också på ett mera allmänt plan för föreningen mellan himmel och jord, ande och materia.
Hennes bilder kan handla om att ta ställning till det kristna budskapet, att förhålla sig till det på ett aktivt och reflekterande sätt.
Utställningstiteln kommer från en grupp tavlor med texter som inleder utställningen. Hon har broderat citat ut annonser för t ex hälsopreparat, parfym och alkohol från femtiotalet fram till idag och blandat med sentenser ur "Ordspråksboken". Effekten är rolig, tänkvärd och anslående. Det tycks finnas en likhet i utlovandet av lycka och välgång.
I en serie broderier får vi följa en vit häst, kanske den som bär "Christus triumphator". Den vita hästen är här en symbol för det rena och goda. Den hamnar i en rad situationer som skildras med stor uppfinningsrikedom och bildkänsla. Han möter Lassie, tar hissen ner, är gäst i soffan och stöter på motstånd, för att bara ta några exempel. Vi får följa med på en spännande resa i korsets och den vita hästens fotsteg.
På utställningen visas också en serie broderier på foto som hänger samman parvis. Rubriken är "Före -- Efter". Med enkla medel skapar hon täta bilder; på en gång roliga och mycket allvarliga. De är samtidigt inåtvända och mycket utåtriktade.
I en före-bild möts två kors, ett oskyldigt vitt och ett rött av kärlek i en vattenpöl. I den följande efter-bilden har vattnet klarnat och där ser man nu en fisk, symbolen för den kristna tron. Förvandlingen har skett genom en slagkraftig bildmässing transsubstantiation. Förvandlingen är lika enkelt självklar och samtidigt svårgriplig som frälsningen.
Så fungerar Britta Johansons bilder. De tar på ett tillsynes anspråkslöst sätt med varm humor upp de stora frågorna.