Den ny kraft som åsyftas i titeln är elektriciteten och handlingen tar upp hur det gick till när den kom till Borensberg, eller Husbyfjöl som samhället tidigare hette, och hur detta kom att påverka ortsborna.
Spelet håller en rakt igenom hög nivå med lagom intensitet och spelglädje. Det är glädjande att se en amatörteaterförening som håller den här jämna nivån. Ett annat glädjeämne är bristen på prestige i uppsättningen, Axet går in för sin på uppgift på fullt allvar men vågar ta lätt på det hela och har ett avslappnat och nästan slängigt spel, antagligen en effekt av valet att ha Birgitta Wigforss som regissör.
Men manuset borde kanske ha bearbetats mer konstnärligt innan det sattes upp. Man vill berätta så mycket som möjligt, en beundransvärd ambition, men den leder till bristande gestaltning där replikerna är överfyllda med information. Det är dock inget ovanligt vid den här typen av uppsättningar, de handlar ju om att berätta historia baserat på historiska fakta.
Överlag har dock Axet gjort ett hästjobb, till sin nästa uppsättning behöver de i princip bara arbeta med det konstnärliga gestaltandet, berättandet och agerandet kan de redan.