Vilken drog ställer till med mest elände i Sverige?
Efter att ha läst journalisterna Lasse Wierups och Erik de la Regueras välunderbyggda bok "Kokain - drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman" är det uppenbart att den farligaste drogen i varje fall inte är kokain.
Men det hindrar inte att det vita pulvret, som framställs av kokablad som odlas av fattiga bönder i Colombia, Peru och Bolivia, förtjänar ett riktigt, riktigt dåligt rykte som borde få alla människor som begåvats med ett samvete att vända sig bort i avsmak.
Enligt författarna har cirka 200 000 svenskar testat kokain. Åtskilliga av dem är socialt etablerade och resursstarka personer som i omgivningens, och säkert också i sina egna, ögon framstår som lyckade. Värdet på den svenska kokainmarknaden uppskattas till 1 miljard kronor. Endast en ytterst liten andel av dem som provar blir beroende.
Nej, problemet ligger inte främst i drogens farlighet för den enskilda användaren, även om den inte ska underskattas (de som verkligen blir beroende har sannerligen inget litet problem och möjligheterna till kvalificerad missbruksvård är pinsamt dålig). Problemet är att drogen göder en multinationell maffia som inte drar sig för att föra veritabla inbördeskrig (se exemplet Mexiko där 5 700 människoliv krävdes 2008) för att maximera vinsterna. Kokain utgör ett allvarligt hinder för flera latinamerikanska länders utveckling. Färgen på kokain borde vara lika rödfärgad som blod.
I "Kokain" korsklipper författarna mellan svenska, välbekanta miljöer och den väsensskilda tillvaron i de länder som förser aningslösa amerikaner och européer med den eftertraktade varan. Det globala perspektivet är utan tvekan bokens främsta styrka. Budskapet är att de som köper drogen har ett ansvar.
Det ska dock sägas att det krävs en bra läslampa för att sluka de 525 sidorna. Författarna tycks så måna om att redovisa allt de har lärt sig under faktainsamlandet att det till slut blir en aning tröttsamt. Att behöva läsa om varenda svensk kändis eller halvkändis som någon gång testat drogen känns efter ett tag som att höra en halvtaskig schlagerlåt tio gånger i rad. Boken hade varit lika bra, om inte bättre, om förläggaren hade vågat stryka 100 sidor.
Ingen skugga över författarna dock. "Kokain" är bland det mest angelägna du kan läsa just nu.