Vill du riskera att bli doppad i det hål i golvet som ersätter en toalett? Eller bli slagen med en batong som ger elektriska stötar? Sitta fastkedjad i en cell utan fönster och ljus? Eller helt enkelt bli misshandlad av vakter eller cellkamrater?
Det behövs inte mycket för att du ska hamna i fängelse i Kina. Liao Yiwu skrev en dikt som kanske handlade om massakern 1989 på Himmelska Fridens Torg i Peking. Han dömdes till fyra år.
Efter sin frigivning upptäckte han att han förlorat både fru och barn och bostad. Inte heller hade han något jobb. Efter åtskillig tid som hemlös lyckades han via Vietnam ta sig till Tyskland där han numera bor.
Där skrev han den skildring av fängelsetiden som nu finns på svenska. Den är på en gång oerhört detaljerad och precis, men innehåller samtidigt en del motsättningar och upprepningar.
En översättning till engelska gjordes av en vän till Liao Yiwu som flytt till USA. Hans engelska tycks inte ha varit den bästa vilket försvårat arbetet för den svenska översättaren Margareta Eklöf. Slutresultatet är dock både sakligt skräckinjagande och samtidigt ibland poetiskt berörande.
Antalet dödsstraff i Kina lär ha minskat till en tredjedel på senare år. Antalet avrättningar är dock fortfarande fler än i resten av världen tillsammanstaget. Rätt många av Liao Yiwus medfångar är dödsdömda. Somliga av dem är brutala busar, men andra är både medmänskliga och tänkande.
Det är för sina ögonblicksbilder av kinesisk ”fångvård” som Liao Yiwus bok är läsvärd. Det är bilder av primitiv hämndgirighet som står i stark kontrast till den bild av ett modernt välfärdssamhälle med rekordartad växtkraft som de styrande vill ge.
Kina har otvivelaktigt haft stora ekonomiska framsteg på senare år. Men med den syn på mänskliga rättigheter som råder kan den växtkraften inte upprätthållas i längden. Ett samhälle som vill utvecklas måste tillåta människor att tänka själva.