Källa: Uppsala universitet
Ny bok
Ann Granhammer: Den indianska krassens blickande
Albert Bonniers förlag
Elisabeth Christina Linné är en kvinna grymt präglad av sin tids och patriarkatets ordning. Hennes öde står i centrum för Ann Granhammers fiktiva berättelse "Den indianska krassens blickande".
Som dotter till den store naturforskaren, systematiserandets och klassificerandets fader, är Lisa, som hon kallar sig, inympad med nyfikenhet och smak för "det manliga läsandet". Hon är begåvad och sannolikt ett bättre forskarämne än brodern Carl (som kom att efterträda fadern).
Men naturens gudomliga ordning ska enligt Carl von Linné även gälla de båda människokönens leverne, och ett "man vänjer sig" blir morsarvet.
Flickan som ville ägna sig åt vetenskapen som "Fars apostel" blir vid 19 års ålder bortlovad till Carl Fredrik Bergencrantz, nära dubbelt så gammal.
Långt senare får hon veta att hon utgjorde betalning för en gammal skuld som fadern hade till Rudbeck, Bergencrantz morfar.
Före bröllopet har hon sett den indianska krassen blinka och blixtra och i skymundan njutit könens ljuva sammansmältning. Sedan bara Fars Ordning och "Det fattas mig att leva".
Ann Granhammer har länge varit knuten till Byteatern i Kalmar som scenograf. Hon har också skrivit dramatik och utgivit barnböcker, och nu vänder hon sig alltså till vuxna.
I korta stycken och korta meningar rör sig berättelsen mellan olika tidsplan med utgångspunkt från den händelse som ledde till Lisas död, före fyllda 40 år. Ann Granhammers mogna prosa är slipad och rymmer både vrede och finstilt psykologi.
Det är ofrånkomligt att länka "Den indianska krassens blickande" till Magnus Florins Linné-fantasi "Trädgården" (1995). Lisa representerar det nödvändiga komplementet till den manliga princip hennes far med sådan auktoritet spred. Så att säga retrospektivt bejakas kvinnans sexualitet -- i Linnés ordning att jämföra med den understa klassen i växternas sexualsystem, den med "skumrasket" som "firar bröllop i skymundan".