Lone Frank: Mina vackra gener

Så var det dags att lära sig ett nytt ord: konsumentgenetik.

Vare sig du vill det eller ej, konsumentgenetik är redan ett etablerat fenomen och en global framtidsmarknad. Och framtiden är redan här.

Konsumentgenetik betyder i praktiken att du själv på Internet, för några tusen kronor, kan skicka in ett salivprov till valfritt privat Internetföretag - de är redan många - och via mejl ett par veckor senare få en analys av ditt DNA. Och exempelvis få veta vilka av femtiotalet sjukdomar - Alzheimer, hjärt/kärlsjukdomar, schizofreni, bröstcancer - som du bär anlag för och din procentuella sjukdomsrisk.

Konsumentgenetik är en ännu liten men snabbt expanderande marknad, särskilt i USA. Det största problemet för konsumenten är att även om du har ditt DNA svart på vitt på skärmen - hur ska du som lekman tolka och använda kunskapen?

Hur lurigt och trixigt det kan vara, skildrar Lone Frank i nyutkomna reportageboken "Mina vackra gener" där hon själv skickar iväg saliv för analys. Lone Frank är mest rädd för två familjerelaterade sjukdomar, bröstcancer och depression.

Som luttrad vetenskapsjournalist och neurobiolog vet Lone Frank hur enorm och samtidigt ofullständig den genetiska kunskapen är. Det verkligt spännande med "Mina vackra gener" handlar inte om Lone Franks eget svajiga DNA - huvudtemat när hon häromveckan uppträdde i såväl Skavlan som radions Kropp och själ - utan om var genetiken vet idag. Och inte minst - inte vet.

Mest fascinerande är bokens andra del där ämnet kompliceras. Så står faktiskt inte ditt öde skrivet i ditt DNA, vilket forskare länge har hävdat. Dagens forskning vet att genomet inte är en statistisk storhet. Relationen mellan arv och miljö är milt sagt komplex och outforskad.

Detta är tveklöst bokens mest spännande, rentav uppmuntrande insikt. Det finns inget linjärt förhållande mellan gener och sjukdomar, mellan gener och beteende. Sannolikt kan vi själva, genom erfarenhet och levnadsförhållande, faktiskt påverka våra arvsanlag att uppföra sig annorlunda.

Intressant nog har neurologer på 2000-talet kommit till snarlika slutsatser: hjärnan är ett förbluffande plastiskt underverk.

Konsumentgenetiken är sannolikt här för att stanna, låt vara att man inom den akademiska världen är djupt kritisk till denna kommersiella utveckling.

Men människan är nyfiken. Själv vill jag definitivt hålla en expert i handen när jag skickar iväg min saliv. Men mitt genom skrämmer mig inte.

Främst för att Lone Franks bok visar att en sak är solklar. Trots genetikens alla häpnadsväckande landvinningar kvarstår mysteriet: du och jag och människan.