Lotta Shüllerqvist: Så lever Gazas överlevare

Journalisten Lotta Shüllerqvist vill göra upp med föreställningen att alla som lever i det ockuperade Gaza är antingen terrorister eller offer.

Med utgångspunkt från Gazas äldsta hotell Marna House tar hon med läsaren till möten med människor som försöker leva normala liv på en av de mest utsatta och oroliga platserna på jorden. Går det över huvud taget? Nja, tveksamt.

Det finns hela tiden hinder för normaliteten i det samhälle som kollapsat efter den ekonomiska blockaden och som ligger i spillror efter den israeliska offensiven 2009. Men människorna ger sig inte.

"Vi gör vårt bästa för att ge våra barn ett normalt liv så gott det går i den situation som råder här", säger Basil som driver Marna House tillsammans med sin hustru Norma.

"Oavsett hur mycket tryck Israel lägger på oss hittar vi en lösning" konstaterar Zain, som menar att man inte överlever i Gaza om man inte är optimist.

Andra överlevare är taxichauffören Muhammed som önskar att teve inte existerade. "Den får oss bara att känna hur eländigt livet är här", Suleyman som slutade på fabriken när han förstod att taggtråden som tillverkades inte gick på export utan användes av israelerna för att spärra in palestinierna.

Familjefadern Ashraf är ytterligare en. Han vågar inte ta med alla barnen samtidigt när det blir picknick vid Medelhavets strand eftersom han är rädd att alla ska bli dödade av israelisk kanoneld från havet. Från havet där kvinnorna badar med kläderna på och där fiskarna inte kan fiska längre ut än tre kilometer från kusten. Den som ger sig längre ut riskerar att bli beskjuten av kanonbåtarna som dygnet runt patrullerar längs kusten.

Hit, till havet tar pappor med sig sina söner för att fiska. Inte för att det är mysigt och trevligt, utan för att få någonting på bordet som mättar hungriga familjer. Havet återkommer ständigt i boken.

Lotta Shüllerqvist ställer frågan "Vad skulle Gaza vara utan havet?" Svaren hon får sammanfattar hon så här: "Tanken att leva här utan den öppna horisonten, ljuset, vinden och vågornas oupphörliga smekningar mot stranden är helt enkelt inte möjlig".

"Gaza förknippas enbart med terror och elände och borde helst sjunka ner i havet", sa en gång Yitzhak Rabin. Men Gaza sjunker inte. Människorna här kämpar inte bara för att överleva utan även för att leva.

Det är viktigt att vi ser dem även i vardagen då journalisterna har åkt hem, blodet slutat flyta och ett bedrägligt lugn infunnit sig. Det får vi göra i "Marnas hemlighet" Tack för det!

MONICA LECKNE