Med rytmiska trummor öppnades den här vernissagen. Konstnären Lefifi Tladi från Sydfrika och Lars Hoffsten från Linköping jammar tillsammans på skinntrummor. En skön, livsbejakande och interkulturell upplevelse för publiken. Rytmiken präglar också Tladis teckningar i kol och tusch. Musik översatt till bild på ett alldeles eget sätt som man sällan ser. Titlarna är ofta poetiska.
Teckningarna är mångtydiga och glidande, intressanta och särpräglade. De utgör ett drygt 50-tal av utställningens samlade verk. Till dessa fogas sex större målningar i klara färger. Dessa är mera figurativa och liknar delvis modernistiska verk med kubistisk anstrykning.
Tillsammans med musiken och konstnärens recitationer av poesi och nästan rap-liknande tongångar skapas en helhet och livekänsla i ögonblicket som bara en vernissage kan ge. Men bilderna finns kvar till betraktande.
Lefifi Tladi är själv som ett konstverk, en performanceartist. Han har en spännande bakgrund. Född i Pretoria 1949 med två olika afrikanska modersmål: pedi och setswana. Under sina ungdomsår var han i stark opposition mot Sydafrikas aparthead. Han var en av de medvetna i rörelsen ”Black consciousness”. På 1970-talet var han med och skapade ett museum för de svartas konst. Men av makthavarna ansågs detta farligt och samhällsomstörtande. Tladi var tvungen att gå i exil.
På olika vägar kom han i kontakt med Stockholm och kom in på den anrika konstskolan Gerlesborg 1982–86. Numera pendlar han mellan städerna i norr och syd. På tvärs mot de flesta tillbringar han vintrarna i Stockholm och när det blir sommar här reser han till Sydafrika.