Mara Lee: Andlös läsning om mörk tonårstid

Hos mytens Salome är dansen förförelse och förgörelse, kroppen ett vapen och de behagfulla rörelserna ett utpressningsmedel där sex, skönhet, makt och våld förenas i en dödlig pakt.

Mara Lees andra roman har titeln "Salome" och handlar om en tonårig dansös med en oönskad fosterbror vid namn Johannes. Redan från start får man onda aningar. Säkerligen kommer ett huvud att rulla. Men i bokstavlig eller bildlig bemärkelse?

Romanen utspelar sig i Flashdancens 80-tal i en skånsk småstad med hockeykillar och balett-tjejer, högstadietristess och tilltrasslade relationer.

Huvudpersonen Elsa är en dansbegåvad fjortonåring som slits mellan statusspelets krav och viljan att följa sin egen väg, samtidigt som hon håller på att upptäcka kroppens makt och njutningar.

Mitt i det värsta tonårstumultet påtvingas hon en jämnårig fosterbror, som inte bara är hyperintelligent och änglalikt vacker utan också tar hennes bästa väninna ifrån henne.

Klaustrofobiskt, nästan thrillerartat, skildras högstadielivets grymma intriger, sveken, trakasserierna, de utlämnade hemligheterna, det ursinniga begäret.

Hos Mara Lee är den nykläckta sexualiteten våldsam och oberäknelig, ett fräsande stycke dynamit som sätter stenar i häftig rullning.

Hon skriver med en glödande kyla, på ett språk som krispar och frasar, på samma gång isande hårt och graciöst böjligt, likt en tåspetsdans på krossat glas. Salome är ett psykologiskt vardagsdrama, snudd på realistiskt, men med en dov gåtfull laddning och myten som mörk klangbotten.

Jag läser andlöst och längtar redan efter nästa roman av Mara Lee.

ANN LINGEBRANDT