Hon är nu också aktuell med utställningar i Milano och Washington.
Maria Friberg är uppvuxen i Vadstena och hon fick sin tidiga konstnärliga utbildning på Lunnevad. Hon fick sitt genom brott med fotoserien "Almost there", där hon skildrade kostymklädda män i 35-årsåldern mitt i karriären, men där hon lyfte fram deras sårbarhet genom att fotografera dem med kostym och slips i vatten eller svävande bland molnen och visade därigenom männens sårbarhet och utsatthet. Ett par sådana bilder finns på utställningen.
Men det är huvudsakligen två nya serier bilder som hon visar. Den ena heter "Duration", varaktighet, där hon undersöker hur den nya tekniken med mobiltelefoner och datorer har ändrat hur vi kommunicerar och umgås.
Ljungs slott
En del av dessa bilder har skapats på Ljungs slott i de övergivna och slitna salarna med fragment av en ståtlig gustaviansk inredning, nu skavd och åldrad. I en långsträckt rumssvit med dubbeldörrar sitter två gestalter långt från varandra och djupt försjunkna i något. Det är en bild som uttrycker ensamhet och isolering, men också övergivenhet i de förfallna slottssalarna.
Maria Friberg har en utomordentlig förmåga att gestalta sina bilder genom en ljussättning, där hon bara använder det naturliga ljuset och det uppstår en poetisk stillhet, som påminner om en klassisk målare som Vermeer van Delft. Hon framkallar en stämning av något ödesdigert ögonblick, som aldrig kommer. Hon balanserar poesi med utsatthet och skönhet med slitage. De sublima motsättningarna är mästerliga. En annan bild i serien visar en grupp barn i en skola alla försjunkna i sina egna förehavanden och till synes utan kontakt med varandra men med en självklar samhörighet.
Svävar i färg
Den andra serien heter "Painting series" och i den anknyter hon på nytt till sitt måleri men med hjälp av den fotografiska tekniken. I dessa bilder svävar figurerna i ett kosmos av färg, vatten och ljus, i ett till synes slumpartat utformat himmelslandskap. De mörka figurerna är inte bara män utan även kvinnor och barn, vilka dras in i en förandligad värld.
I en video visar Maria Friberg hur dessa bilder blir till, med figurerna på en glasskiva med bläck och vatten och en regnmaskin kan hon regissera sina assistenter så att händelser uppstår och då kan man fotografera underifrån och få dessa svävande gestalter i en ständigt föränderlig rymd.
Action-painting
Maria Friberg menar själv att det är en form av action-painting och då skulle man kunna jämföra med amerikanen Jackson Pollock, som droppade och hällde ut färg på en liggande duk, och som var en del i 1900-talet informella konst. Jag menar att det mer rör sig om en performance i överförd bemärkelse och som därigenom får en förunderligt gåtfull värld att framstå. Måleriskt är det verkligen!
Hög konstnärlig nivå
På utställningen finns också en video med en man i vit skjorta liggande mitt i en vårflod och med endast ansiktet nätt och jämnt över vattenytan. Orörlig utan att visa en min ligger mannen där, innesluten i sig själv men med en påtaglig känslokamp.
Maria Fribergs utställning har en ovanlig enkelhet och renhet. Hennes framställningar behöver inga omvägar utan hon uttrycker sig insiktsfullt och poetiskt på ett bildspråk, som når riktigt höga konstnärliga krav. Det är en utställning som man måste se.