Markus Lutteman: Utsatt

"Ester älskade soul... Det var en stor frihetskänsla... att få lyssna på vad hon ville. Hon njöt av att höra svarta människor sjunga."

När huvudpersonen i verklighetsbaserade "Utsatt" börjar gymnasiet kan läsaren andas ut. För en stund. Äntligen faller lite ljus över Esters liv. Den flera år äldre Johan introducerar henne till musik, dans, film och - framför allt - villkorslös kärlek, något hon lidit brist på under uppväxten. Övergiven som spädbarn, fyra år på etiopiskt barnhem, adopterad av ett strängt religiöst par, trakasserad av klasskamraterna för sin hudfärg och utsatt för övergrepp av familjens tonåriga fosterbarn.

När Ester till sist berättar för sina föräldrar om övergreppen blir hon inte trodd. Journalisten Markus Lutteman har skrivit hennes historia. Han har även intervjuat människor i Esters närhet. I en diger källredovisning redogör Lutteman för vems uppgifter som ligger bakom vissa påståenden. Enligt föräldraparet har det aldrig förekommit något våld i familjen, de har aldrig tvingat barnen att be morgonbön och så vidare.

Ord står alltså mot ord och som utomstående är det förstås omöjligt att bedöma exakt vad som hänt. Bitvis är det lite pladdrigt, som några onödiga utvikningar där Ester stöter ihop med Sighsten Herrgård och Amelia Adamo. Bitvis är det drabbande. Esters öde berör oavsett om det handlar om hennes motgångar eller ljuspunkter, som då hon förenas med sin etiopiska mamma.

Men bokens största förtjänst är att den sätter in Esters liv i ett större sammanhang. Lutteman har läst på. Om konflikten på Afrikas horn, om pingströrelsen, om anknytningsteori och om adoptioner.

I de internationella adoptionernas barndom var frågan om etnicitet och rasism flitigt diskuterad. Man frågade sig vilka följder det skulle få för barn att ha ett avvikande utseende.

I takt med att adoptionerna blev fler ändrades bilden. På 70-talet, då Ester kom till Sverige, dominerade likhets- och assimileringstanken. Med kärlek och omsorg blir adopterade som vilka svenskar som helst, var - och är - budskapet. Bilden är dock lite mer komplicerad. Men i världens modernaste land vill vi ogärna kopplas ihop med främlingsfientlighet, både egen och andras. Tyvärr, för Ester och andra som drabbas av rasism - som inte finns.