Federico Winqvist Estrada, måleri, blandteknik
Dubergska gården, Motala
FÖRFÖRELSE är kodordet. Inte nödvändigtvis av erotisk karaktär, även om konstnären hyllar kvinnan i många tonarter. Linköpingskonstnären Federico Winqvist Estrada bevisar i snart sagt alla sina alster (måleri, skulptur, relief, design) att drivkraften härrör från en sinnlig upplevelse av motiven.
Han kommer från en konstnärssläkt i kretsarna kring Frida Kahlo och förvaltar det mexikanska arvet på ett påtagligt sätt, både när det gäller den starka koloriten och den djärva ornamentiken. I några arbeten spårar jag även influenser från den store Diego Rivera. Men mångsidigheten är frapperande. I en klass alldeles för sig är sålunda hans känsliga porträtt- och figurteckningar.
Federico Estrada, som är född och uppvuxen i Mexiko city, har utvecklat en individuell stil men frånkänner inte traditionen dess betydelse. Det finns här drag av primitivism à la Picasso, men själv nämner han Matisse som en av husgudarna, fast jag ville nog tillägga Chagall och hans fantasteri som inspirationskälla.
Färgspelet baseras ofta på starka kontraster. Det gäller även formen, där han balanserar den mjuka kvinnotorson mot geometriska figurer. I detta använder han förutom de konventionella akryl- eller oljefärgerna även vinyl och blandar stundom sand i färgen för att nå oväntade effekter. Kanske låter det manierat, men hos Federico Estrada är varje sådan tanke främmande.
Här manifesteras ett känslornas kaos, ur vilket det är konstnärens plikt att skapa kontakt med publiken utan sofistikerade gester.