Åtskilliga författare har intresserat sig för 1200-talets barnkorståg som utgick från Rhendalen och Paris- trakten. De tycks alltid ha varit omgivna av legender och myter och har i sen tid också skildrats i historiska romaner. Jag minns att jag läst en dikt av Brecht om barnkorstågen, och på nätet ser jag att de rentav givit upphov till en svartvit tecknad serie av Rolf Gohs, publicerad i Fantomen under 2002.
Av svenska författare är det mig veterligt bara P C Jersild som berört ämnet. Huvudpersonen i hans pikaresk "Calvinols resa genom världen" ikläder sig blusen med korsfararnas röda emblem men avbryter sin mission i St Bernhard.
Jersild hinner antyda beklämmande mycket elände - sjukdomar, övergrepp, förvildning, död - på bara sex sidor. Har man läst dem skulle man kunna befara det värsta inför Lars Ardelius nya bok "Där Satan rullar i sanden". Obefogad misstänksamhet: Ardelius har skrivit viktiga historiska romaner förr. Med denna firar han för övrigt 50-årsjubileum som författare.
Jerusalem har förlorats till muslimerna, det är utanför dess murar som Satan sägs rulla sig i sanden. Att befria Jesu Kristi grav är målet även för de minder- åriga korsfararna. Deras enda vapen är deras rena hjärtan; de är troskyldigt säkra på att allt kan åstadkommas bara de sjunger och ber.
Ledaren Rudolf har fått befallningen av en ängel. Han är en fattig herde, inte ens femton år fyllda, och med honom följer syskon och kusiner, de flesta ännu yngre. Dessutom fem vuxna: en morbror, en tokig gumma, två noviser och en köpman som förgripit sig på barn. Undan för undan lär läsaren känna de flesta av dem, men fokus ligger på den tolvårige Fritz och hans vän Martin.
Ardelius tränger djupt in i barnets psyke och relationerna barn-vuxna - det är tidlöst. Samtidigt målar han detaljrikt upp vitt skilda sociala miljöer: övergivna byar, ett slott med överflöd av mat och dekadens, hamnen i Marseille, ett gycklarsällskap med rekvisita till ett mysteriespel.
Barn lever farligt, med pedofiler och slavhandlare som ständiga hot. Allt i denna medeltida värld genomsyras av religionen och tar med obönhörlig logik konkret gestalt i barnens naiva föreställningar. Inklusive de många fördomarna om muslimer (ingalunda förpassade till historien).
På sidan 246 har barnkorståget ännu inte nått havet. Så nu får författaren väl bråttom och en del sammanhang hinner inte bli klarlagda innan barnkorstågets tragiska historia förs till punkt.