Om man i Vita huset hade läst Graham Greenes "Den stillsamme amerikanen" hade man - kanske - aldrig gjort den förödande satsning i Vietnam som krävde miljoner människors liv.
Och Joseph Hellers roman "Moment 22" förändrade för alltid synen på den militära byråkratins logik och effektivitet.
Den pakistanske författaren Mohammed Hanifs roman "Mangon som sprängdes" lanseras som en motsvarighet till Moment 22. Det är den inte. Den ger däremot en underhållande och tidvis kuslig bild av hur det -- kanske -- fungerade i den fanatiskt religiöse generalen Zia ul-Haqs Pakistan.
Utöver underhållningsvärdet kan den tjäna som påminnelse om hur det gick till när extrema islamistiska krafter fick ett obehagligt inflytande över den pakistanska militären samtidigt som USA med vapen och mutor hjälpte till att driva ut Sovjetunionen ur grannlandet Afghanistan, varvid grunden lades till den ställning som talibanerna och i förlängningen Al Qaida fått i gränsområdet mellan de båda länderna.
Romanens berättare är flygkadetten Ali Shigri som vill hämnas på diktatorn för att denne låtit mörda hans far. Samtidigt som Ali iscensätter sitt attentat finns det också andra krafter i högsta ledningen som vill göra sig av med Zia.
I verkligheten dog Zia i en fortfarande ouppklarad flygkrasch. Den händelsen får nu en förklaring, men kanske ändå inte, i Hanifs roman.