Av Les Murray finns två diktverk på svenska, en diger samlingsvolym och en samling in extenso, "Dikter från den efterblivna landsbygden". För den senare, i original "Subhuman Redneck Poems", tilldelades Murray 1996 T S Eliot-priset för det årets bästa engelskspråkiga diktsamling. Ett annat pris lär stå på tur.
Född 1938 och efter långa urbana mellanspel i exempelvis Sydney återbördad till barndomens bondgård i provinsen New South Wales är Murray inte bara Australiens främste poet, utan med stor sannolikhet en av världens. Det var låga odds redan i år och om hans namn någon oktobertorsdag de närmaste åren kommer över tröskeln i Börshuset och faller på Horace Engdahls läppar så torde Murray vara väl preparerad.
Den lika mångfacetterade som spretiga essäsamling som nu föreligger - "Nonchalans, sjabb och dödliga fräknar" - avslutas nämligen med två texter som tillsammans inte bara bildar en poetik, utan också uppfyller alla de krav som kan ställas på en nobelprisföreläsning.
Det är en härligt ojämn bok, fysisk och andlig, personlig och allmängiltig, tillgänglig och avancerad, lika pregnant i detaljerna som fylld av komplikationer.