Musiken är det viktiga

Visst blev jag rörd av elake Schulmans gråtprogram, visst häpnade jag över Morgan Allings livsöde och visst åkte skämskudden fram under Lalehs viskflum. Men det mest intressanta med årets "Sommar" i P1 var som vanligt att höra musiken.

Kultur och Nöje2009-08-28 14:58
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Och det blev en del överraskningar: Att Cecilia Frode bara gillar finjazz och Nick Cave. Att Malin "I like horse" Baryard var så kreddig (förmodligen hade snajdiga maken coachat). Att Linköpings-kändisen Sverre Sjölander var en musikvetare av "Kontrapunkt"-klass.

Och som vanligt var det musiken mer än snacket som provocerade mig, trots att både prinsessan Birgitta och Joe Labero stod på talarlistan.

Rekordet i musikhån slogs dock inte denna sommar. Det innehar fortfarande Thomas Bodström. Inte genom att han lät sina dåvarande ministerkollegor välja varsin låt i programmet, utan genom att när han själv då fick välja en enda låt valde After Darks "La dolce vita".

En. Enda. Låt.

La. Dolce. Vita.

Oh. My. God.

Så vad skulle jag själv spela? En fråga alldeles för viktig för att hafsa över utan minst ett par månaders betänketid, men kör i vind. Skulle jag sända "Sommar" i morgon skulle ni få höra de här:

Antony & The Johnsons feat. Boy George: "You are my sister"

Wilco: "Jesus etc."

Eminem: "Stan"

Lili & Susie: "Show me heaven"

Mikael Wiehe: "Nu kan jag gå ut och möta världen"

Säkert!: "Det kommer bara leda till nåt ont"

Traste Lindéns kvintett: "In i dimman"

Doktor Kosmos: "Hjärndöd"

Sade: "By your side"

Frida Hyvönen: "Enemy within"

Glasvegas: "Flowers & fotball tops"

The Beatles: "A day in the life"