Gunnar Barbarotti är förälskad. Helst vill han trycka på paus och glömma livet som kriminalpolis. I stället vill han ägna sig åt sin nya kärlek. Men inget blir som han hoppas. Någon vill ta livet av ett antal personer, och bisarrt nog föregås varje mord av ett brev till just Barbarotti, där mördaren talar om namnet på den som står i tur.
Det är med blandade känslor jag ger mig i kast med Håkan Nessers romanfigur kommissarie Barbarotti, det måste erkännas. Van Veeteren-serien är något av det bästa som skrivits på svenska i genren. Nessers drivna och effektiva berättarteknik och de obehagligt klarsynta stämningsskildringarna passade perfekt tillsammans med de avskalade Van Veeteren-intrigerna och de människor som befolkade persongalleriet. Alla ord verkade vägda på guldvåg.
Det är inget fel på orden i "En helt annan historia" men de är för många. Nesser är som bäst när han skriver återhållsamt. Och mycket kan man säga om "En helt annan historia" - till exempel att dagbokspassagerna och återblickarna är suggestiva, att vardagshumorn är utmärkt och att den återkommande problemlösaren är intressant som person - men återhållsam med orden, det är den inte.
Maria Neij