NY BOK
Håkan Nesser: Från doktor Klimkes horisont
Albert Bonniers förlag
"Från doktor Klimkes horisont" skildrar verkligheten som fiktion, och tvärtom. Ett motiv som passar Håkan Nesser som handsken.
Tänk er namn som "Vera Kall" och "Urban Kleerwot" placerade i ettobestämt Flandern. Eller Bryssel, beläget en halv dags färd i Buickfrån Närkeslätten. Tänk sedan "litteratur" som litteratur och"karaktärer" som karaktärer -- allt i ett med känslan korresponderandeklimat. Kort sagt: tänk nesserskt. För här återskapas kommissarie VanVeeterens uppdiktade Maardam. Stämningarna. Miljöerna. Åtminstonedelvis.
Jag ska försöka förklara lite närmare. "Från doktor Klimkes horisont"bestårav fem berättelser; tre längre och två kortare; två tidigarepublicerade och tre nyskrivna. Mord är en gemensam nämnare. Riskabelkärlek en annan. Alternativa livslopp -- förstår man också av det"fiktiva" efterordet -- den mest primära.
I Paul Auster-inspirerade "En annan historia" möter vi enmedelålders författare och hans hustru. De är på resa i Venedig, mannenför att söka inspiration till en novell. På hotellet träffar de en ungamerikanska och hennes 25 år äldre älskare. Som föreslår en drink. Ochbara för att demonstrera hur det kan låta: "Min hustru gick med påförslaget utan ackorderande och vi trängde oss in på en av krogarna --med det sinistert klingande namnet De Moraturi."
"Utan ackorderande." "Det sinistert klingande namnet." Man kan,tycker jag, riktigt höra Nessers örebroklingande barytonstämma vibrerai den här sekvensen. Av berättarlust och oförbehållsam auktoritet. Ochinte bara här. Berättelserna, inte fullt ut fristående, liknar ettstycke kammarmusik. Med Nesser själv som distingerad dirigent. Dova mendistinkta arrangemang. Eller för att citera en gammal hockeytränare:Äckligt disciplinerat.
2005 riskerar vissa uttryck att bli ofrivilligt komiska. Man "umgåsmed planer". Man "tillönskar" varandra "en angenäm dag". Mankonstaterar att "två glas vin lierade sig med min ackumuleradetrötthet."
Men för att återgå till "En annan historia". Den medelåldersförfattaren börjar snart att skriva sin historia, och dras samtidigt ini en liknande. Det amerikanska paret visar sig ha ingått en "kärleks-och självmordspakt." Och när författarens hustru åker för att träffa enväninna, då söker författaren upp den unga amerikanskan.
Utan att avslöja för mycket kan man säga att berättelserna i bokengenererar sig själva. I "Bachmanns dilemma anropas till exempelShopenhauer, ärkepessimisten. "Die Welt als Wille und Vorstellung",tänker den bedragne huvudpersonen.(Världen som vilja ochföreställning.) Med viss förvirring som följd. Vad är på riktigt? Vadär påhitt? Är livet i själva verket fiktion? Den sortens frågor. Som juinte bara Paul Auster utan också en hel rad latinamerikanska prosaisterföre honom gestaltat med den äran.
Nu är inte Nessers register lika brett som dessa föregångares.Raffinemanget ligger i den exakt avstämda kompositionen, i självasättet att berätta. "Inte ett ord för mycket" är en kliché, men härstämmer det verkligen. Historierna här är måhända i tunnaste laget.Särskilt kortnovellerna känns lite schematiska, som goda idébärare ochinte så mycket mer. Men berättarkänslan är rakt av osviklig. Och ifråga om hantverksskicklighet är Håkan Nesser svensk mästare.