Nessers nya en lågmäld thriller

Kan man säga att en thriller är lågmäld?

Jag tror att Håkan Nessers nya roman "Maskarna på Carmine Street" bäst kan beskrivas på det sättet. Det är en njutning att läsa den ända tills man närmar sig slutet. Då verkar författaren ha tröttnat och raskar i väg med några skjutningar som förstör hela den stämning han tidigare byggt upp.

Bokens berättare Erik Steinbeck är en författare med sitt ursprung i det Nesserland i närheten av verklighetens Holland som är miljön i Nessers tidigare deckare.

Hans dotter rövas bort, fyra år gammal. Hon förblir spårlöst försvunnen. Steinbeck och hans hustru flyttar till New York där händelsevis Nesser också bor. Steinbeck försöker glömma det fruktansvärda som de drabbats av. Hustrun är obegripligt övertygad om att flickan fortfarande lever.

Medan Steinbeck arbetar med en ny bok målar hans hustru Winnie som är konstnär ständigt nya tavlor av scenen med dotterns kidnappning utanför den villa där familjen bodde. Tavlorna har en skrämmande exakthet, men kidnapparens ansikte förblir tomt.

Dotterns försvinnande har skapat en till synes oöverstiglig kontaktlöshet mellan makarna och till slut försvinner Winnie från deras lägenhet. Efter några dagar börjar Steinbeck leta efter henne och hans letande leder så småningom fram till dramats upplösning.

Nessser är bra på att skapa stämningar. Men hans miljöskildring är praktiskt taget obefintlig. Att romanen tilldrar sig i Greenwich Village på Manhattan och så småningom på landsbygden i New York State märks bara på gatu- och ortsnamn. Är det avsiktligt?

Ernst Klein