Nils Uddenberg befriar oss från våra fördomar

Nils Uddenberg: Själens schamaner. Personliga essäer om psykiatrin. Natur & Kultur

Nils Uddenberg beskriver sitt förhållande till psykiatrin med vemod, hatkärlek och stolthet.

Nils Uddenberg beskriver sitt förhållande till psykiatrin med vemod, hatkärlek och stolthet.

Foto:

Kultur och Nöje2011-02-15 13:21

"Att försöka bringa hjälp till en människa med psykiska problem är något av det finaste en människa kan göra", skriver idéhistorikern Nils Uddenberg som är docent både i psykiatri och empirisk livsåskådning. I boken "Själens schamaner" söker han sig bakåt till sina egna psykiatriska rötter.

Darwin lockade

Både mamma och pappa var psykiatriker och Nils Uddenberg valde att gå i deras spår, tills Darwin och biologin lockade honom åt annat håll.

Från franska revolutionen

Att kalla psykiatrikern för själens schaman kan förefalla ifrågasättande av en psykiatri omgärdad av många fördomar.

Men Nils Uddenberg har ett annat syfte med sin utmanande titel. Han vill visa på det dynamiska gränsland vi möter i psykiatrin mellan naturvetenskap och humanistiskt kunskap.

Nils Uddenberg följer den moderna psykiatrins framväxt från franska revolutionen, via 1800- talet då de stora hospitalen med helgonnamn växter fram i Sverige, till den revolutionerande medicinska behandlingen under 1900-talet.

Han gör historiska nedslag i Linnés föreställningar om psykisk sjukdom, Swedenborgs bisarra upplevelser, utbrottet av prediko-sjukan i det småländska bibelbältet och den i dag näst intill stötande skallforskningen som en föregångar till modern neurobiologi. Varsamt följer Nils Uddenberg dessa sällsamheter in i modern psykiatrisk tid.

Hans slutsats är att psykiatri innehåller såväl vetenskap som en form av livsåskådning. Denna insikt är inte en kritik Nils Uddenberg riktar mot den psykiatriska vården, snarare ett konstaterande.

Även självbiografi

"Själens schamaner" är också en självbiografi om Nils Uddenbergs egen livsresa från barndom åldrande forskare. Med psykiatrin känner han sig nära de egna föräldrarna. Det är också i där han ser en mötespunkt mellan naturvetenskap och humaniora. Han beskriver sitt förhållande till psykiatrin med vemod, hatkärlek och stolthet.

Stor respekt

Trots sin utmanande titel är detta en bok som befriar läsaren från de fördomar och missuppfattningar som finns kring psykisk sjukdom och deras behandlare. Allt berättat med stor respekt för de psykiatriker, sjuksköterskor, skötare, kuratorer och psykologer som med sitt vetenskapliga kunnande och sitt personliga engagemang stöttar och vårdar våra trasiga själar.

JAKOB CARLANDER

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!