Samtliga partier i Norrköping var överens om att säga ja till scenkonstbolaget. De ställde sig också bakom ett tilläggsyrkande om att ledningarna för de tre kulturinstitutionerna (Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester och Östgötamusiken) ska ges en central roll i utformningen av bolaget och ha full insyn i arbetet.
Enligt förslaget ska landstinget och Linköpings kommun öka sina andelar av finansieringen något så att Norrköpings andel minskar med 4,4 procentenheter.
– Vi i Norrköping har tagit ett jättestort ansvar. I och med det här får vi bättre draghjälp, sade Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.
I förslaget ligger också en total ökning av pengarna till de tre kulturinstitutionerna med 5,3 miljoner kronor till sammanlagt 172 miljoner kronor.
Innan scenkonstbolaget kan bli verklighet måste beslut tas i fulmäktige hos alla de tre ägarna, Linköpings och Norrköpings kommuner, samt landstinget.
Tanken var att Linköping skulle ta upp frågan om scenkonstbolaget vid kommunfullmäktige i slutet av april, men det beslutet har nu flyttats fram en månad. Anledningen är det motstånd mot planerna som, menar Linköpings kommunalråd Paul Lindvall (M), främst finns hos Östgötamusiken.
– Vi behöver ha en diskussion med Östgötamusiken eftersom man är så tydligt negativ, det gäller både styrelsen och vänföreningen. Den oro som finns måste vi ta på allvar, och därför är jag angelägen om att vi ska ha ett möte om detta, säger Paul Lindvall.
I Linköping har det även uppstått en spricka i Alliansen runt det regionala scenkonstbolaget. Folkpartiet har markerat att man inte gillar idén, istället för ett bolag vill man se en utökad samverkan mellan de tre kulturinstitutionerna. Men Folkpartiets utspel har inte rubbat Lindvalls åsikt i frågan.
– Nej, egentligen inte.
Linköpings kommun ska skjuta till cirka tre miljoner extra till ett scenkonstbolag, hur rimmar det med tankarna på samordningsvinster?
– Vinsterna finns nog mest när det handlar om att hitta nya målgrupper. Kanske även när det gäller administration och kostnader. Men den främsta drivkraften är inte att spara pengar, utan att få ett stabilare ägande. De här tre institutionerna har så olika finansiella förutsättningar, säger Paul Lundvall.
Landstinget väntas fatta beslut i frågan vid fullmäktige 23 april.