n NY BOK
Bengt Ohlsson: benke@swipnet.se: krönikor
Albert Bonniers förlag
Ett hårt test för en skribent: Samla tio års texter och läs dem i ett svep. Upprepningar, klyschor och stilistiska manér kommer säkerligen att grina de flesta i ansiktet. Å andra sidan märks nog vad som har substans, vad tiden inte rår på.
Dagens Nyheters krönikör, tillika Augustprisvinnare för "Gregorius" förra året, Bengt Ohlsson har sammanställt ett urval av sina krönikor, från 1995 och fram till i år. Krönikör i På stan-bilagan har han varit ända sedan 1988. Bara det gör honom till något smått unikt i den trendkänsliga krönikörbranschen.
Hur står sig då hans texter i bokform? Sådär, får man nog säga. Det som fungerar utmärkt i dagstidningen var fjortonde dag -- jag tycker att Benke hör till det absolut mest läsvärda i DN -- känns inte lika stimulerande i denna volym. Delvis eftersom det är lite konstigt att läsa hundra krönikor i följd. Man blir rätt så mätt, helt enkelt. (Jag vill inte gärna tänka på hur illa en majoritet av dagens krönikörer skulle klara ett liknande prov -- Bengt Ohlsson hör ju helt klart till de främsta.)
Som krönikör har han en särpräglad stil. Det är hans styrka, men det utgör också en risk. Gränsen mellan effektivt stildrag och simpelt knep, manér, kan vara hårfin. Det som fungerar förstärkande i tidningen känns nu lite tröttande, som det flitiga bruket av versaler till exempel. Den som vill skriva också för framtiden gör nog klokt i att vara obarmhärtig mot sina älsklingar.
Fast nu var ju detta inte skrivet för framtiden utan för samtiden och där är Bengt Ohlsson i högsta grad en uppfriskande röst.