Maryse Condé:
Segu
Översättning: Svante Hansson
Leopard förlag
För att veta vilka olyckor som väntar Dusika Traoré, kungens förtrogne i Segu, äter fetischprästen Kumaré en veritabel häxblandning: färsk cailcedratbark, vårtsvinshår, pulver från torkat lejonhjärta och menstrua-tionsblod från en kvinna som fått missfall sju gånger. I trancen får Kumaré besked av gudarnas och förfädernas andar: Dusikas stora familj - fem hustrur och tjugotalet barn - kommer att splittras.
Men betydligt större förändringar hotar hela kungariket, spelplats för Maryse Condés närmast episka, historiska roman "Segu", publicerad i franskt original 1984. Förlaget Leopard återutger nu den svenska översättningen från 1989. Condé, född 1937 på Guadeloupe, är en av Karibiens mest kända författare. Förra året gav Leopard även ut hennes andra stora 80-talsroman, "Färden genom mangroven".
Det mäktiga kungariket Segu - beläget mellan Timbuktu och Bamako i vår tids Mali - existerade långt in på 1700-talet i stort sett oberoende, och oanfrätt av muslimerna i norr, de europeiska slavhandlarna vid kusten och diverse kristna missionärer.
Men år 1797, romanens startpunkt, kan Segu inte längre hålla inkräktarna stången.
Fetischer, svartkonst, animism och andra gamla stamtraditioner kommer snart - för alltid - att trängas bort av engudadyrkarna.
Maryse Condé gestaltar detta komplexa skeende i Västafrikas historia genom att följa Dusikas familj en bra bit in på 1800-talet (rentav ända till världens vita ände: England).
En rik, smått myllrande släktkrönika således, som ibland, men bara ibland, kantrar år det nostalgiska. Mer ofta är den fascinerande romanen osentimentalt brutal i skildringen av det enväldiga patriarkatet och den absoluta rasismen (mot andra, underkuvade stamfolk). Längst ned i hierarkiernas helvete fanns, naturligtvis, de kvinnliga slavarna.
Men Maryse Condé moraliserar inte utan låter romanen följa sin egen, dåtida logik i ett böljande intensivt berättarflöde. Hon får ett numera försvunnet Afrika att återuppstå, leva, rentav vibrera. Och mig att längta till Timbuktu.