Thomas Lynley befinner sig på en ändlös fotvandring för att komma över att hans hustru mördats när han på stranden i engelska Cornwall stöter på en död man.
Det är upptakten till Elizabeth Georges senaste deckare Stråk av rött. Som i alla hennes andra böcker tecknas sedan en mosaik av vitt skilda människoöden som alla i någon mening har med mordet på mannen på stranden att göra.
Jag läser bokens 700 sidor utan egentligen bli trött någon gång. Ändå är svagheterna uppenbara. Elizabeth George är inte särskilt bra på vare sig stämningar eller miljöer. Det regnar nästan oavbrutet i boken och att kusten längs Cornwall är ett paradis för surfare blir aldrig begripligt. Jag vill inte heller påstå att de olika vindlande intrigerna är särskilt trovärdiga. Att Thomas Lynley är något av en skugga av sig själv är kanske begripligt efter den tragedi han genomlevt, men hans roll blir därmed inte heller särskilt intressant. Barbara Havers kommer in först på slutet och är en ren bifigur. Huvudrollen spelas av den lokala kriminalchefen Bea Hannaford. Trots hennes komplicerade privatliv blir hon aldrig helt levande.
Så hur står man ut med så många sidor Elizabeth George? Svaret är nog att hon har ett ovanligt flyt i sitt berättande och ett ledigt språk med fungerande dialoger. Allt detta är f ö väl tillvarataget av översättaren Ulla Danielsson, även om hon inte klarar sig undan den i grunden omöjliga uppgiften att hantera det engelska språkets ständiga titulerande av alla människor, något som vi ju på svenska för länge sedan slutat med.
På något sätt lyckas Elizabeth George på slutet få nästan alla trådar att gå ihop - även om en av dem visat sig vara ett villospår som stuckit i väg åt ett helt annat håll.
I grunden visar sig mordet i denna roman bero på något som inträffat tiotals år tidigare. Det är ett grepp som är otroligt vanligt i deckarlitteraturen. I verkliga livet är det desto ovanligare.