Robert Zemeckis, regissör till Disneys filmatisering av Charles Dickens "En julsaga", har 3D och han tänker använda det. Tekniken är in your face som en finne på dejtkvällen. Det är i dubbel bemärkelse effekternas julafton. Spöken som kommer genom väggar, gläfsande glufsande hundar, snöflingor som dansar framför din nästipp och fler åkningar än under slalomvärldscupen i Adelboden.
Riktiga känslor rymsDen nyaste 3D-tekniken visar sig vara det perfekta verktyget för gammaldags, gotisk skräck. Spelplatsen blir som Google maps över London 1842 och de framhoppande spökena blir knappast mindre otäcka av att de kommer så nära att du nästan känner deras andedräkt. "En julsaga" är helt enkelt en åkattraktion i nöjesfältet Dickensland.
Men. Det mest märkliga är att det faktiskt ryms riktiga känslor mellan alla megapixlar. Dickens berättelse om hur snålfascisten Scrooge hemsöks av julnattens tre andar som öppnar hans ögon för fattigdom, misär och klassklyftor är en orgie i känslosamhet. Den är sentimental, populistisk och pjunkig - i ordens allra bästa bemärkelser. Man hade kunnat frukta att Disney skulle översentimentalisera berättelsen, slipa ner dess kanter - men inte. Den sociala kritiken finns kvar, liksom det kristna budskapet.
Har något att sägaJag är imponerad av Robert Zemeckis tolkning av "En julsaga". Den har liv, och den vill säga oss något.
Men jag vill också skicka ett varningens ord. Namnet till trots är detta inte Karl-Bertil Jonsson. Det finns scener som är mer julfasa än julsaga. Har du en sjuåring hemma tycker jag att du ska lämna den kvar där. (TT Spektra)