Översättning: Örjan Sjögren
Tranan
I trehundra miljoner år har kackerlackor funnits på jorden, menförst under det senaste seklet har dessa beryktade insekter vandrat ini litteraturen. Mest känd, och själva upphovet till alla senarekackerlacksskildringar, är givetvis Franz Kafkas "Förvandlingen", dären viss Gregor Samsa vaknar upp en morgon för att finna sig förvandlattill en, nej inte kackerlacka utan skalbagge.
Kafka var noga med att aldrig artbestämma insekten. Likväl är detkackerlackan som har överlevt och inspirerat andra författare. En avdet bästa vidaretolkningar av Kafkas moderna, existentiellaskräckvision återfinns i polacken Bruno Schulz "Kanelbutikerna", därsjälva skräcken för skalbaggarna framtvingar förvandlingen till justkackerlacka.
Brasilianska Clarice Lispector går steget längre i den nyöversattaromanen "Passionen enligt G.H.". Boken utspelar sig i en lägenhet dären kvinna, G.H., under städningen av hembiträdets rum får syn på enkackerlacka.
Efter det omedelbara, första förstummade äcklet inför kackerlackan,krossar hon rovlystet insekten mellan dörren och karmen, samtidig somandra känslor växer fram. Hela boken utspelar sig faktiskt ilägenheten, liksom i en enda lång dialog med kackerlackan. Eller är deten monolog?
Berättarjaget G.H. identifierar sig fullständigt med kackerlackan,men utan den själväcklade, mänskliga ångesten hos Kafka och Schulz."Passionen enligt G.H." är en märkvärdig text, som jag med tvekanskulle kalla roman. Det är en tvåhundrasidig existentiell resa,nedtecknad på den ypperligt flyktiga, intuitivt sköna prosa somkännetecknar Clarice Lispectors penna.
Clarice Lispector är ett av de stora namnen inom modern brasiliansklitteratur. På svenska finns tre volymer sedan tidigare, där- iblandhennes mästerliga, och sista roman "Stjärnans ögonblick" (också denfint översatt till svenska av Örjan Sjögren och utgiven på Tranan).
"Passionen enligt G.H.", publicerad 1964, är hennes mest berömda bok.
Det är en filosofiskt undersökande och språkligt utforskande textsom kan beskrivas som något så märkligt, och så paradoxalt, som enbuddhistisk passionsberättelse. Samtidigt är Clarice Lispector enalltför god författare för att låta sig naglas fast och artbestämmas,likt en insekt som spetsas på en nål.
Lispector låter i stället läsaren sprattla medan hon själv flyger, flyger och flyger.