Region först – scenkonstbeslut sen

Ingen vill se ett koncernbolag där de tre olika verksamheterna, Östgötateatern, Östgötamusiken och Norrköpings symfoniorkester skulle ingå.

Nuvarande ledning i de respektive institutionerna ser inga fördelar, medarbetarna i de olika verksamheterna har farhågor om framtiden, kulturskribenter och kulturarbetare ser flera faror än möjligheter.

De enda som förordar ett scenkonstbolag är deltagarna i den utredning som tillsattes efter att en utredning gjorts av ledningarna i de tre institutionerna (dessa hade kommit fram till att det inte fanns några fördelar med att slå samman de olika verksamheterna under en koncernhatt). Den senast genomförda utredningen (kallad Konsekvensanalys), genomfördes av kommundirektörerna i Linköping och Norrköping samt landstingsdirektören.

Att kalla det en konsekvensanalys tycker vi är ganska missvisande, eftersom de analyser som gjorts är mycket schematiska. Några konsekvenser som kan mätas på något sätt, finns inte beskrivna och därmed inte heller underbyggda. Några negativa konsekvenser av en organisationsförändring nämns inte alls. Hur beräknas till exempel kostnaderna för den ökade overheaden i form av VD, marknadschef, controller mm, och varifrån tas de pengarna? Från verksamheten?

Man refererar till liknande förändringar som gjorts på andra håll, men nämner ingenting om att de inte varit särskilt lyckade, varken ur kulturell eller ekonomisk aspekt.

Konsekvensanalysen kommer också fram till att styrningen av verksamheten blir enklare och otydligheten mindre genom att införa ytterligare en tjänstemannanivå till verksamheterna.

Vi ställer oss mycket frågande till hur förutsättningarna för styrning förbättras genom att flytta verksamheten ytterligare ett steg från beslutsfattarna (politikerna). För det kan väl inte vara så att politikerna vill lämna ifrån sig möjligheterna att styra över verksamheterna och gärna lämnar över detta till en tjänstemannaorganisation som får ta de obekväma beslut som kan krävas då inte uppsatta mål och tilldelade resurser står i samklang?

Otydligheten kanske i första hand finns i den splittrade ägarbilden, där landstinget och de två största kommunerna ska styra över tre länsövergripande kulturverksamheter. Det kanske vore klokt att avvakta med den här typen av förändringar tills den nya regionen bildats och därmed också en mera naturlig ägare kan utpekas och som dessutom är ett organ för länets samtliga kommuner.

Som vänförening till Östgöta Blåsarsymfoniker har vi förstås speciella farhågor för hur bildandet av ett scenbolag skulle kunna påverka Östgötamusiken och Östgöta Blåsarsymfoniker. Östgötamusiken är den minsta av de tre institutionerna och därmed också känsligast för minskade resurstilldelningar/ koncernbidrag.

Vi är också av den bestämda uppfattningen att Östgötamusiken i dag leds på ett mycket professionellt sätt både vad gäller styrning, kostnadseffektivitet och musikalisk och konstnärlig kvalitet och med en mycket kompetent personal i en trimmad organisation.

Till sist: Hur genomför man en organisationsförändring där alla involverade och berörda redan från början är emot förändringen? Hur undviker man att verksamheten dräneras på kompetens och kunnande? Är det kanske några ytterligare konsekvenser som bör analyseras innan några beslut fattas över huvudet på personalen?