FACKBOK
Alexander Rozental och Lina Wennersten
Dansa på deadline. Uppskjutandets psykologi
Natur & Kultur
Som jag minns reagerade många i 1970-talets Sverige på en plötslig anstormning av älska-och-hjälp-dig-själv-litteratur från USA.
Det vore pretentiöst att låtsas begripa senaste halvseklets människovar(d)ande, men det tycks som om nämnda slags litteratur befäst sin ställning. Är man lite till åren kan det kännas provocerande. En bok i kölvattnet på det här människokonstruktionsarbetet är ”Dansa på deadline. Uppskjutandets psykologi” av Alexander Rozental och Lina Wennersten.
Här ges beskrivningar – träffande så det förslår – av dem som inte får något gjort utan kniven på strupen. ”Jag jobbar bäst under press” – har ni hört/sagt det någon gång?
Det är en välskriven och genomarbetad bok, författad med de bästa avsikter, tro inget annat.
Författarna, yrkesmässigt bevandrade i ämnet psykologi, vet givetvis att uppskjutande, s k prokrastinering, ofta häftar vid vissa personlighetstyper vars bästa gren inte är självkontroll. De kan t ex heta Slösa (syster till mer kompetenta Spara) och brukar dessutom mosa i sig massor av onyttiga saker. Bland annat.
Det är svårt att läsa en sådan här handbok utan egna åldersglasögon. Har man tusentals gånger ägnat sig åt tråkig städning – bara för att sjappa från annat man måste göra – är ”skjuta upp” inget obekant. Råden i boken går exempelvis ut på att man bryter ner arbetet i delmål samt tuktar sig själv med olika belöningar. Har man ju aldrig prövat…
'Men att, som författarna skriver, prokrastinering är ett växande problem i tider av uppkoppling, måste man instämma i.
Det existerar säkert folk som kan genomföra de övningar boken föreslår, folk som äger en slumrande självbehärskning och förmåga att visualisera ett tänkt idealliv och sedan genomföra det. För dem är detta en instruktiv bok.
Annorledes funtade får lägga titeln ”deadlineromantiker” till sitt cv där redan tidsoptimisten, slashasen och epikurén med flera ligger och trängs.
Prokrastinera: från latinets pro crastinus, ”till morgondagen”