Hur ska man beskriva mänsklighetens historia? Och hur ska man sammanfatta dess nuvarande situation? Det är stora frågor, ändå finns det människor som inte räds att försöka besvara dem. De kallas reportrar.
En av de mest betydelsefulla var Ryszard Kapuscinski (1932-2007). I Sverige är han känd för sina litterära, stundtals också formmässigt avancerade, reportageböcker: "Kejsaren" (om Haile Selassies styre), "Shahernas shah" (om den siste shahen av Iran) och "Imperiet" (om Sovjetunionens fall). Men i sitt hemland Polen är Kapuscinski mer än bara världsreporter.
Han är essäist, författare och något som jag skulle vilja kalla en praktiskt inriktad historiefilosof. Det är synd att vi i Sverige inte fått syn på hela det fält han verkat på, inte heller Nobelkommittén gjorde tyvärr det.
Kapuscinskis ambitioner var gränslösa: han ville vara en modern Herodotos, den förste historikern i en ny, aldrig tidigare beskriven värld. Och i en mening var han just det. För honom var en av 1900-talets viktigaste händelser Bandung-konferensen på Java 1955. Syftet med konferensen var att samarbeta, och att lägga fast en alliansfri och neutral hållning i det kalla kriget. Bandung-konferensen fick stor symbolisk betydelse, en "tredje värld" skapades vid sidan av de båda väst och öst.
Tredje världens födelse sammanfaller i tiden med Ryszard Kapuscinskis första resa utanför det slutna, kommuniststyrda Polen. Att resa och skriva blev hans liv, och Kapuscinski hann besöka många länder och platser. Om han haft något som kan betecknas som hans hemmaplan så var det Afrika.
Postumt utkommer nu "Reporterns självporträtt", en collagebok sammanställd av Krystyna Straczek. Den består av tematiskt ordnade citat och uttalanden av Kapuscinski.
Här behandlas upprinnelsen till hans resande och skrivande, hur han arbetar och hur han hanterade sin växande berömmelse och hur han såg på medierna vid 2000-talets början.
Det har blivit en vacker, lättransporterad och eftersinnande bok med hög aktualitet. Jag tror att den fungerar som ingångsbok till den läsare som inte läst Kapuscinskis reportageböcker, och för den som gjort det är den en utmärkt sammanfattning.
I de globalt omspännande mediekoncernerna framstår världen som obegriplig. Kapuscinski påminner gärna om hur många personers händer de filmade bilderna från Afrika som flimrar förbi på CNN har passerat genom. Han kallar dem filter.
Själv var han noga med att både vara närvarande och reflekterande.
Kapuscinskis arv lever, inte minst i Polen. Böcker om och av honom fortsätter att ges ut, hans arbetsrum finns bevarat, en journalistutbildning i hans namn planeras.
Vi kan fortfarande tala med Kapuscinski och anlägga hans blick på världen.
Fotnot:
Bandungkonferensen var en antikolonialistisk diplomatisk konferens som hölls 18-24 april 1955 i Bandung, Indonesien, med representanter för 29 stater och blivande stater från Afrika och Asien. Konferensen ledde till att begreppet "tredje världen" etablerades som identitet, samt så småningom till De alliansfria staternas organisation.