Det är fler än Clint East-wood som kan konsten att åldras med värdighet. I "Monsieur Ibrahim och Koranens blommor" glänser jämnårige Omar Sharif, känd från "Doktor Zjivago", som herr Ibrahim.
Filmen kretsar kring pojken Moses som lever i en ruffig del av Paris tillsammans med sin kritiska far. Hans mor stack för länge sedan.
En dag krossar Moses sin spargris och går till en av de prostituerade som kantar kvarteret. Med alla sina pengar spenderade för-söker han spara genom att snatta mat i den lokala butiken, ägd av herr Ibrahim. Det leder snart till en vänskap mellan de två. De börjar prata om religion, livet och vad lycka är. På många frågor svarar Ibrahim "Jag vet vad jag har i min Koran". En fras vars innebörd bidrar till filmens budskap.
På ett snyggt sätt målar regissören Francois Dupeyron en trovärdig bild av 60-talets Paris. Allt från kläderna till den tidsenliga musiken bidrar till illusionen. Med sin kombination av poppig dansmusik och lågmälda konversationer blir filmen varken tråkig eller för snabb. Bitvis gnistrar den till med underbar komik som får mig att skratta högt. Som när Ibrahim hjälper Moses spara pengar geno m att tipsa honom att köpa kattmat och servera den till sin far under titeln "extra fin paté".
Med ett behagligt tempo berättas historien om hur Moses får lära sig om livet. När eftertexterna kom var jag så mättad att det var svårt att resa sig ur biostolen. En sådan här mäktig film tar en stund att smälta.