Tom Meron är en helt vanlig familjefar med ett helt vanligt jobb .
En dag får Tom ett samtal från en barndomsvän som är panikslagen, han har svårt att urtyda vad som sägs, men de sista orden i samtalet är Toms adress.
Nästkommande dagar blir en kamp att hålla sig vid liv - någon vill se honom död, utan att Tom har en aning om varför. Boken utspelar sig under två dagar i ett nutida London.
Simon Kernicks gestaltning av en medelsvensson är inte övertygande - men har sina ljusglimtar. Toms sarkastiska kommenterarer i paniksituationer är överraskande och ofta ganska underhållande.
Ensamvarg"Utan nåd" har omskrivits som Kernicks genombrottsroman, men jag tycker inte den har något som utmärker den från andra kriminalromaner.
Ett exempel är den klassiska poliskaraktären - i detta fall kriminalinspektör Bolt - som självklart närvarar. Ensamvargen som än inte riktigt repat sig efter sin hustrus tragiska död.
Bitter syn på livetMed en bitter syn på livet försöker han lösa fallet - motarbetad av den övriga poliskåren.
Den råe krigsskadade skurken i dramat är skrämmande lik den omänsklige Niederman i Stieg Larssons böcker. Den första halvan beskriver från ett jagperspektiv, på ett ganska tråkigt sätt, vad som händer Tom under hans första dygn. Utan att egentligen gå särskillt djupt på vad som händer.
Dock repar sig "Utan nåd" och bokens andra halva - dag två - innehar förvånande vändningar och intressanta karaktärer presenteras.
Vill man läsa en lättsmält spänningsroman är "Utan nåd" att rekommendera.
Karin Ferneborg