När jag hörde att de ville ha 600 spänn för en plats i Cloetta Center i kväll blev jag lite upprörd. Ska vi betala 600 för att agera statister i ett kommersiellt tv-program? Tömma plånboken för att sitta där och låta oss regisseras att jubla och vifta med glitterpinnar och ducka när kamerabommen kommer farande (precis som i Melodifestivalen, fast där är det i alla fall lite billigare och inte en massa knappt byxmyndiga coverartister på scenen)? Förnedrande.
Sen sansade jag mig. Dels för att jag upptäckte att det gick att få billigare platser om man kunde tänka sig att sitta långt från scenen eller med en kameraman framför sig. Dels för att jag faktiskt inser att det är herrans dyrt att forsla hit och bygga upp en sån bjässeproduktion som "Idol", och att alternativet hade varit att fortsätta stänga in sig i en studio i Stockholm och låta oss på landsbygden leva utan den doft av den hippa världen som bara en 16-årig gitarrgosse i gubbhatt som sjunger Jason Mraz-covers kan ge oss.
Dessutom kommer ju Jessie J och flera av idolerna är ändå väldigt begåvade för sin ålder, så nu kommer jag att sitta där glad och i spänd förväntan i kväll.
Framför allt är det ju sista chansen. Nästa år ska TV4 jaga talanger på annat sätt och det finns nog en del som sörjer. Till skillnad från andra forna familjeprogramsuccéer som "Fångarna på fortet" och "Robinson" har ju "Idol" med vissa svackor lyckats hålla intresset och fräschören uppe. Men jag välkomnar alltid förnyelse och precis som "Fångarna" och "Robinson" är "Idol" alldeles säkert tillbaka i en lite billigare torsdagskvällsform om ett par år.
Annars tycker jag som de flesta. Allt annat än Amanda Fondell och Moa Lignell i en Globen-final vore skandal.