Ninar Esber: Samtal med min far, Adonis. Översättning: Carl G Liungman. Alhambra
Samtal pågår. Mellan Adonis (pseudonym för Ali Ahmad Said Esber) och dottern Ninar.
Vad tänker Adonis om ungdom respektive ålderdom? Om död och våld. Djurskydd och vegetarianism. Krig och terrorism. Den inre och yttre exilen. Språket. Konsten.
Vilken är faderns syn på kärlek och sexualitet?
De eftertänksamma svaren präglas (oftast) av stor öppenhet, och mycken visdom. Som när han definierar jagets betydelse och enkelt konstaterar att det är det nuvarande jaget som säger vem han är:
"En människa är inte, för mig, utan håller på att bli."
Att utvecklas och omvandlas således. Att relatera sig till omvärlden. Att som Ninar Esber söka egna positioner genom att fråga efter andras.
"Samtal med min far, Adonis" börjar som ett stillsamt "småprat" kring meningen med livet (och döden), men tuffar till sig. Inte minst i diskussionerna kring det arabiska samhället, religionen och traditionen - kritiken mot allt som inkräktar på individens frihet är knivskarp. Från både far och dotter.
Slutkapitlet tar upp estetik och moral. Och behovet av att skapa sig ett eget universum.
Adonis: "En människa måste ha något i sitt hjärta, i sin buk och i sitt huvud, något som jagar och förföljer henne."
Ninar: "Något ja, men man kan inte veta vad. Man kan inte veta det i förväg."
MARGARETA WIMAN