Att datorer såväl som människor kan drabbas av virus är väl numera allmänt bekant. Ett än så länge kanske mindre självklart ord i sammanhanget är viral. Man pratar om att saker och ting får viral spridning och brukar då vanligtvis syfta på att någonting sprids snabbt och till synes okontrollerat på sociala medier som Facebook och Twitter.
Ordet viral hänger ihop med virus och var till för några år sedan medicinskt fackspråk för "spridning genom virus".
Den överförda betydelsen är inte svår att förstå. Tanken är förstås att exempelvis en tidningsartikel läses och delas av många människor och därmed sprider sig fort. Sociala mediers konstruktion gynnar en sådan spridning, även om ordet viral i princip inte måste syfta på just digital spridning.
En mer specifik användning är när man talar om viral marknadsföring. Någon vill då sprida ett kommersiellt budskap genom att det förmedlas människor emellan utan någon synbar påverkan utifrån. I bästa fall – för företaget i fråga – framgår inte ens att det är en reklamkampanj, utan spridningen förefaller helt naturlig. Ett sätt kan vara att förse en känd och inflytelserik person med företagets produkt och därmed nå spridningseffekter.
Avslutningsvis en efterlysning: Språktidningen frågade för ett tag sedan om uttrycket där sket du/ni en lök. I ett senare nummer fick tidningen svar från en person som mindes det från sin uppväxt i Linköping på 70-talet. Så då måste jag ju fråga om det är fler som känner igen det och kan berätta hur det användes. Det kanske är levande än i dag, förresten?