I "Unstoppable" spelas huvudrollerna av Denzel Washington, Chris Pine och stål. Glänsande stål, rykande stål, ballar av stål, gnisslande stål och framför allt rullande stål.
Ett förarlöst tåg skenar. Bara två män kan stoppa det. Tänk er klassiska "Runaway train" fast utan bad guy. I stället två good guys, arbetarklassens sista hjältar som vill stoppa tåget med fredliga medel i motsats till alla golfande slipsar i företagsledningen som för aktiekursens skull helst ser att tåghelvetet smäller in i ett sjukhem för föräldralösa treåringar.
Ökande panik
Tony Scott är bra på en sak: Snyggt förpackad spänning. Filmdukens ökande panik över den okontrollerbara missilen på räls sipprar ut i salongen och efteråt drar man ett femhundra kubikcentimeter djupt andetag för att kompensera all bortglömd andning under filmens gång.
Mjuka element
Det är en tunn linje mellan drama och komik och ibland är Scott nära att ramla över, speciellt när han slänger in allt fler mjuka element i det hårda stålets väg. Banarbetare på spåret! Hästar på spåret! En mungo på spåret! Och en hel vagnslast full med skrattade lågstadiebarn på kollisionskurs på spåret!
Men spänningen vinner, ända till slutet då Scott kunde ha skalat ner på allt utanpåverk i form av dramatiska nyhetssändningar, hejande folkmassor på barer och kvinnor med uppspärrade ögon som håller för munnen och flämtar "c?mon baby, you can do it!"
Man undrar hur många potentiella hjältar som dött en tragisk död av ett enda skäl: för få som stod vid sidan och bara "You can do it! You can do it!" (TT Spektra)