Regi: Dave Filoni
Svenska röster: Amanda Renberg, Dan Bratt, Dick Eriksson, m.fl.
Filmstaden i Linköping
Trodde du Star Wars var slut? Fel, fel, fel.
Jo, George Lucas är visserligen klar med sin berättelse. Men hjulen i hans fabrik måste fortsätta snurra. Två olika tv-serier ska det bli och först ut är den datoranimerade "Clone Wars". Om serien kommer till Sverige är okänt än så länge, men legot är redan här.
Och så den här filmen, som är upptakt till alltihop.
Den känns väldigt konstig, till en början. Datoranimation kan göras på många olika sätt. Lucasfilm har satsat på en hårt stiliserad estetik, som kommer att underlätta massproduktion av tv-avsnitt. Huvudpersonerna har mindre ansiktsmimik än mina gamla plastfigurer. Samtidigt har man lagt mycket energi på en dokumentär känsla i bataljerna, som att explosioner får kameran att skaka.
Värst är förstås att inget kan hända. "The Clone Wars" utspelar sig mellan Episod II och III, alltså vet vi att inga viktiga karaktärer svävar i fara. Här finns inget av den spänning mellan Anakin och Obi-Wan som drev berättelsen mot sin tragiska upplösning.
Ja, invändningarna är många. När dessutom en ny karaktär, en liten tjej, kastas in i handlingen befarar man en upprepning av misstagen från Episod I.
Fel igen.
Det är den kaxiga, näsvisa jedi-flickan Asoka Tano som lyfter "Clone Wars". Faktum är att hennes ständiga trätande med sin motvillige läromästare Anakin Skywalker, det höga tempot och de många actionsekvenserna är precis vad Episod I, II och III saknade.
Lägg därtill allt välbekant - lasersvärden, rymdskeppen, musiken, R2-D2 - så blir det väldigt svårt för en gammal inbiten Star Wars-fan att tycka illa om "Clone Wars". Till och med den svenska dubbningen är helt okej.
Om du är en gammal puritan som tyckte att den nya trilogin kändes tecknad kan du stanna hemma och leka med dina plastfigurer från 1978. De många barnen på premiären, inklusive min egen sjuårige padawan-lärjunge, verkade nöjda. Det här är Star Wars för en ny generation.