Stora känslor i små personer

Lånare är små pysslingar som mycket väl kan bo under golvet på ett stort hus på landet. De lever jämsides människorna, men håller sig undan. Förutom när de behöver något. Då smyger de sig in till de storväxta och likt små mini-MacGyvers, utrustade med metkroksförsedda rep och tejprulleskor, lånar de saker som inte märks om de försvinner.

Snart 14-åriga Arrietty följer med sin pappa på sitt första lån och hinner ta både en knappnål (perfekt som svärd) och en sockerbit (till safttillverkning) innan hon till sin fasa blir sedd av ett människobarn. Trots att hon inte får blir Arrietty nyfiken och tar kontakt med pojken som heter Sho och är hjärtsjuk.

Filmen bygger på Mary Nortons barnbok "Lånarna" och är producerad av japanska Studio Ghibli. Självaste Hayao Miyazaki har varit med och skrivit manus och har övervakat produktionen. Det märks, naturen är lika vacker och animationen fint detaljrik som brukligt i den japanske mästarens filmer. Små insekter blir till lekkompisar och vemodiga betraktelser över mänsklig dumhet driver berättelsen framåt.

Däremot är den västerländska förlagan av naturliga skäl inte laddad med alla de andar och specifikt japanska traditioner som man är van vid i tidigare Studio Ghibli-filmer.

"Lånaren Arrietty" är inte lika komplex som exempelvis "Prinsessan Mononoke" som gick upp på bio förra veckan. Den här är mer riktad direkt till barn men ändå full av stora känslor i små personer. (TT Spektra)