Svante Nordin: Filosoferna

Svante Nordin

Filosoferna

Atlantis

"Filosoferna" är mycket mer än en omfattande encyklopedi med hundratals filosofer från 1900-talet. Boken är även en plädering för ett närmande mellan den analytiska filosofin (som historiskt sett mest bedrivs i engelskspråkiga länder) och den tysk-franska filosofin.

"Filosoferna" börjar med den första världskongressen i filosofi 1900 i Paris då denna uppdelning ännu inte existerade och tankeutbytet över alla gränser var livligt. Ambitionen var att enas om innebörden i de filosofiska termerna och det fanns en betydande tilltro till naturvetenskap och teknik. Många analytiska filosofer bejakar det naturvetenskapliga tänkandet, medan sidan tysk-franska filosofer är kritiska till en övertro på teknik.

Boken är uppdelad i fem perioder och varje period börjar och avslutas med Nordins kommentar. Nordin vill förstå filosoferna utifrån deras tid och rum. I en monumental och utomordentligt lärd bok lyckas han väl med denna ambition.

Nordin berättar till exempel om George Simmels penningens filosofi som utvecklades i storstaden Berlin. Hannah Arendts uppgörelse med totalitära regimer ägde rum i tiden efter andra världskriget. Och Jürgen Habermas tankar om det kommunikativa handlandet ska ses i ljuset av tiden efter kriget i ett Tyskland, där många hade övergett humanismen.

Även i ett internationellt perspektiv står sig Nordins verk, där nu hundratals filosofer finns samlade i en enda bok.

Tyvärr är inte alla avsnitt lika klara. På drygt en sida försöker Nordin återge tankarna från en fransk filosof som ligger mig varmt om hjärtat, Emmanuel Levinas. Men här finns sju begrepp som torde vara svåra för den som inte redan är bekant med hans etiska filosofi. Man undrar därför ibland för vem boken är skriven.

Levinas själv uttrycker en väsentlig tanke i intervjuboken "Etik och oändlighet" som Nordin tyvärr inte nämner i litteraturlistan: Från det ögonblick den andre ser på mig, är jag ansvarig för honom.

Kanske kan ibland några rader säga mer än många abstrakta begrepp?

För den filosofiskt intresserade är "Filosoferna" dock en bok att ständigt återkomma till.

I många länder, däribland Sverige, är den analytiska filosofin fortfarande dominant. Det vore dock oklokt att ignorera den engagerande diskussionenen kring människans villkor i den tysk-franska traditionen. Kanske är vi i behov av en ny världskongress efter seklet av språkförbistring som Nordin så ingående skildrar?

Just i Linköping bedrivs dock redan sådan filosofi "på tvären". Det har bland annat resulterat i forskning om: Mötet mellan läkaren och patienten, etiken och det offentliga samtalet, psykosomatiken och kroppen samt gränserna för förbättringen av människan.