Efter Martina Lowdens lika megalomaniska som omnipotenta förstlingsverk "Allt" - rätteligen belönat med Borås Tidnings debutantpris i år - är förhoppningarna stora på förmågan hos uppstickarförlaget Modernista att vaska fram det bästa bland det hittills opublicerade. För stora? Knappast.
Poeten Viktor Johansson (född 1983) och prosaisten Elise Karlsson (1981) hade med stor sannolikhet, åtminstone nyss, när de större förlagen vårdade odlingen av plantor, platsat hos Bonniers eller Norstedts. Att ingen av debutanterna kan mäta sig med sagda "Allt" beror enkom på Lowdens storslagenhet och absoluta oförmåga att anamma begränsningens principer.
Men att bägge ståtar med redaktörskap för nättidskrifter är nog ingen slump - i vad som härförleden kallades cyberspace tycks litteraturen, och kritiken av den, vara viktigare än på länge. På detta följer en hög ambitionsnivå.
I "Kapslar"sparar Johansson heller inte på krutet. Han är bildberusad som en tidig Norén, eller traderad Erik Lindegren, fast ändå mildare i rollen som världssamvete och kärleksförklarare, och generellt mjukare i skapandet av metaforer och metamorfoser: "Fågelsången ska sjunga fågelburen vingar...".
Skojigast är att han skiter i postmodernismens och språkmaterialismens påbud och till brädden fyller debutdiktsamlingen med gråt, sång och spårsäker tandagnisslan.
Kortromanen "Fly" präglas å andra sidan av viljan att tillfredsställa en publik sugen på mera avancerade ord- och språklekar. Den sofistikerade humoristen har således mycket att hämta i denna berättelse om två lesbiska par och deras verbala, psykiska och fysiska kontroverser (ensamhet och otrohet, makt och maktlöshet) under några semesterveckor i ett Hälsingland fullpumpat av lika delar midsommarhetta och köld, avstånd och projektioner.
Elise Karlsson har med bravur avlyssnat en kulturell (och mera oengagerat en kontrasterande småborgerlig) jargong. Och med näsan doppad i litteraturhistorien låtit romanen ha sin lätt satiriska gång. Hon är i utväxlingen mellan hög självgodhet och låg idioti, svalka och svärta onekligen talangfull, samtidigt i starkt behov av en redaktör som först säger "kill your darlings" och sedan "tagga ner, det finns en subtilare och intressantare värld utanför referensramen och läsefrukterna".
Med en sådan rådgivare blir hon litterär dynamit.
JAN KARLSSON